Tuna i Viklau

Vid kanten av den uts�kt kurviga v�gen mellan Viklau och V�te ligger ett fyndkomplex av gravf�lt, k�mpgravar och en m�rklig fornborg p� ett vackert litet f�lt.

P� v�gen, om man kommer fr�n Sjonhem, passerar man en del r�tt h�ftiga saker: Sojvide, alldeles till v�nster och �verallt i korsningen d�r det ligger �ver 350 sm� och mellanstora gravr�sen fr�n folkvandringstid, samtliga plundrade, n�gra kilometer l�ngre fram ligger en fornborg ett par hundra meter ner i skogen, efter ytterligare n�gra kilometer st�r Viklau kyrka och tronar fr�n 1100-talet med den i konstkretsar v�lk�nda Viklamadonnan, ett par hundra efter kyrkan p� v�g mot V�te g�r den lilla grusv�gen ner till v�nster mot sk�na Tjaukle, ett stycke k�rlek, en utomordentligt vacker hage, och efter ytterligare ett par kilometer p� v�gen mot V�te st�r en kringla, en informationsskylt u a stetu (en st�tta). D�r �r det.



Ett g�ng k�mpgravar ligger alldeles innanf�r st�ngslet, sju husgrunder allt som allt. Det �r fr�ga om ruiner av hus fr�n j�rn�ldern som �vergavs vid �rhundradena alldeles efter Kristus, se Guiden till k�mpgravar.

En och annan gissar p� att det var krig, farsot, pest eller d�d som medf�rde att de i dag omkring 1.800 synliga k�mpgravarna �vergavs och att folk helt enkelt dog ut - f�r de som tycker att detta l�ter bra s� har arkeologerna till all lycka hittat br�nda k�mpgravar i Vallhagar, en innebr�nd kvinna och d�rtill en pil som synes ha avfyrats mot byggnaden - medan mera romantiska naturer f�refaller ha en b�jelse �t att Gutasagans sv�lt, utlottning och massutvandring nog �r den korrekta bakgrunden.



H�r �r en annan k�mpgrav vid Tuna i Viklau p� Gotland. Du ser ena l�ngsidan och gaveln, s�rskilt mycket st�rre villor bygger vi inte i dag. De olika husen har haft olika funktion, men jag tror inte att arkeologer utf�rt n�gon regelr�tt utgr�vning p� st�llet s� s�kert vet v�l ingen, ehuru nyfiket folk har g�tt d�r och kikat i ett och ett halvt �rtusende. Korten �r tagna n�rmare klockans sex den 6 mars 2008 ifall du skulle r�ka tycka att ljuset verkar varierande.



Omkring en kilometer ner i skogen l�ngs en utm�rkt stig ligger resterna av en m�rklig fornborg; det �r vallgravar du ser p� bilden ovan.



I sydv�stra h�rnet av den till synes runda borgen, ehuru den utm�rkts som en halvcirkel p� informationsskylten, d�r det f�rresten finns en promenadbeskrivning att l�na, ligger n�got som kallas Kastellet, lite av denna syns p� bilden.



Ungef�r mitt i borgen, tv�rs�ver, l�per en sn�rr�tt gata. Jag vet inte om den �r samtida med borgen men den v�ckte trots detta n�gra tankar.

Namn p� Tuna

Tuna-namnen, s�ger Ingemar Olsson i boken "Gotl�ndska ortnamn" (Almqvist & Wiksell, Uppsala 1996), "�r en av v�rt lands g�tfullaste och mest omskrivna namngrupper". F�rslag p� vad tuna kan t�nkas betyda �r inh�gnad, hage, g�rd, handelsplats, kultplats, bef�sta platser f�r ledungen, administrativa centra och godsbildningar i kungens eller h�vdingasl�kters h�nder. P� Gotland finns fyra s�dana namn att �verv�ga s�ger Olsson, ifall de �r original, varibland ovanst�ende Tuna �r ett.

Tuna i Viklau �r k�nt f�r sin myckenhet av fornfynd: hj�lmfragment, bronshalsringar, fingerringar och s�nt. Huvuddelen av fynden dateras till folkvandringstid men det finns fynd ocks� fr�n vendel- och vikingatid liksom fr�n senare tid. Att detta fornl�mningsomr�de skulle ha d�pts om omkring �r 1200, som �r den antagna tiden f�r n�r det tyska ord "tun" (st�ngsel) skulle ha inl�nats, ordet anv�nds ocks� i dag p� Gotland, f�refaller Olsson fullst�ndigt osannolikt.

N�got riktigt svar p� vad ordet tuna kan t�nkas betyda ger inte Olsson men undertecknad vill minnas att jag har h�rt ordet Dunum i detta sammanhang - Dunum var romarnas ord f�r de bef�sta h�rl�ger de sm�llde upp d�r de fann att en styrka beh�vdes; en borg med en central gata i mitten tv�rsigenom, som i Asterix och Obelix.


Lite mer av vallgravarna

Jag kan ju inte g�rna p�st� att det �r ett romersk h�rl�ger, fornborgen vid Tuna i Viklau, men v�l ett h�rl�ger. Halvannan mil nord�st om Tuna ligger Roma myr som faktiskt str�cker sig �nda fram till Viklau. Den uppt�cktsresande Hilfeling stod �r 1800 och s�g spegelblankt vatten �nda fram till backarna i Viklau fr�n kungsg�rden i Roma, �ver f�lten l�per en � och fr�n Roma �r det inget problem att med b�t ta sig till mynningen av Gothems�n p� �stra sidan av Gotland, se Vattenv�gar och Marknadsplatsen.

Att folk p� Gotland hade kontakt med romarna har vi m�nga bevis p�, se t ex Broa gravf�lt inte s�rskilt l�ngt fr�n Tuna, Stavars hus, 80% av de romerska silvermynten fr�n tiden som hittats i Sverige �r upphittade p� Gotland och missa inte bronsmasken. Gutarna hade f�rmodligen h�rt det romerska ordet dunum m�nga g�nger d� fornborgen vid Tuna byggdes, och ordet kastal (vi s�ger kastal i singularis, se Guiden till kastaler p� platsen, best�mt form singularis kastellet, romarna sa Castellum).

Man kan f�rst�s inte ta gift p� att platsen har hetat vad den g�r sen romartiden ehuru det f�refaller n�gorlunda sannolikt, eller plausibelt om vi skall sv�nga oss med ord. St�llet �r v�ldigt intressant - bonden i trakten har n�tdjur p� markerna, var f�rsiktig.