01) Gutarnas krönika - Gutasagan

Numreringen i menyn h�nf�r sig till vilken turordning artiklarna b�r l�sas. Vi har emellertid inte kommenterar hela Gutasagan - vill du l�sa hela utan kommentarer s� kika h�r, men d� missar kanh�nda att somligt t�nkv�rt.

Vanligen kallas Gutarnas Kr�nika f�r Gutasagan, ett namn som �r ett t�mligen sentida p�fund. Detta namn �r lite vilseledande d�rf�r att man f�r de isl�ndska sagorna i tanke n�r man talar om sagor i dessa sammanhang. Kr�nikan nedtecknades f�rmodligen i b�rjan av 1200-talet, som ett bihang till Gutalagen och behandlar Gotlands �ldsta historia fram till kristendomens inf�rande, men den finns bara p� papper fr�n mitten av 1300-talet.

Gutasagan �r skriven p� gutniska, som �r ett eget spr�k alldeles som isl�ndska, svenska, norska eller danska. Riktigt intressant �r att inget annat spr�k p� jorden �r s� likt gotiska, se Goter och gutar. Se f�rresten ocks� Underbara, magiska Gotland - spr�ket, l�ngt ner p� sidan, ty gutarna har med runalfabetet �stadkommit det f�rsta uttrycket inte bara f�r Nordens utan f�r hela den germanska kulturens sj�lvst�ndighet och kraft.

Gutasagan �r inte heller en saga vilken som helst, utan ett statsr�ttsligt dokument som s� sent som 1449 �beropades av gutarna som en motivering till varf�r de skulle f�lja med den svenske kungen att st�rta innehavaren av Visborgs slott (se varf�r ruiner under V�rldsarvets sidor). Men d� kallas den inte Gutasagan utan som ovan Gutarnas Kr�nika.

F�r kronologiskt intresserade s� �r sagan nedtecknad ungef�r samtidigt med Snorri Sturlussons (1179-1241) litter�ra m�dor, n�got att begrunda f�r de som h�nf�r allting till Asatron. Vid tiden ifr�ga var Visby �stersj�ns mest bes�kta hamn och den st�rsta staden i �stersj�omr�det.

Gutasagan �terges i originaltext vartill kommer den (officiella) �vers�ttning som �r h�mtad fr�n Holmb�ck-Wess�n Svenska landskapslagar, Sk�nelagen och Gutalagen 1943.