Hela Gutasagan med svensk översättning

Fyndet

Gutland hitti fyrsti ma�r �an sum �ieluar hit. �a war gutland so eluist at �et daghum sanc Oc natum Kwar uppj. En �ann ma�r quam fyrsti eldi a land Oc si�an sanc �et aldri.

Gutland hittade f�rst en man som hette Tjelvar. D� var Gutland bundet av m�rka makter, s� att det om dagen sj�nk och om natten var uppe. Med denne man kom f�rsta elden till landet och sedan sj�nk det aldrig.

Gotland delas

�issi �ieluar haf�i ann sun sum hit haf�i. En haf�a cuna hit huita stierna �aun tu byg�u fyrsti agutlandi fyrstu nat sum �aun saman suafu �a droymdi hennj draumbr. So sum �rir ormar warin slungnir saman j barmj hennar Oc �ytti hennj sum �air scri�in yr barmi hennar. �inna draum seg�i han firi has�a bonda sinum hann ria� dravm �inna so. Alt ir baugum bundit bo land al �itta war�a oc faum �ria syni aiga. �aim gaf hann namn allum o fydum. guti al gutland aigha graipr al annar haita Oc gunfiaun �ri�i. �air sciptu si�an gutlandi i �ria �ri�iunga. So at graipr �ann elzti laut nor�asta �ri�iung oc guti mi�al �ri�iung En gunfiaun �ann yngsti laut sunnarsta

Denne Tjelvar hade en son som hette Havde och Havdes hustru hette Vitastjerna. Dessa tv� var de f�rsta som byggde och bodde p� Gutland. Den f�rsta natten, d� de sov tillsammans, dr�mde hon en dr�m om tre ormar, som var fl�tade samman i hennes barm. Och det tycktes henne, att de sakta gled ut ur barmen. Denna dr�m ber�ttade hon f�r Havde sin husbonde och han tolkade dr�mmen s�. Allt �r bundet i ringar. Ett bebott land skall detta varda och vi skola f� tre s�ner. Dem gav han alla namn innan de var f�dda. Gute skall �ga Gutland, Graiper skall den andre heta och Gunnfjaun den tredje. De delade sedan Gutland i tre tredingar, s� att Graiper den �ldste fick norra tredingen, Gute den mellersta och den yngste den sydligaste.

Utvandrarna

si�an af �issum �rim auca�is fulc j gutlandi som mikit um langan tima at land elptj �aim ai alla fy�a �a luta�u �air bort af landi huert �ri�ia �iau� so at alt sculdu �air aiga oc mi� sir bort hafa sum �air vfan ior�ar attu. Si�an wildu �air nau�ugir bort fara men foru innan �ors borg Oc byg�us �ar firir. si�an wildi ai land �aim �ula vtan racu �aim bort �e�an. Si�an foru �air bor� i faroyna. Oc byg�us �ar firir �ar gatu �air ai sic vppi haldit Vtan foru j aina oy wi�r aistland sum haitir dagai�i. Oc byg�us �ar firir Oc gier�u burg aina sum enn synis. �ar gatu �air oc ai sic haldit. Vtan foru vpp at watnj �i sum haitir dyna

Sedan f�r�kade sig folket, som h�rstammade fr�n dessa tre, under en l�ng f�ljd av �r s� mycket att landet ej kunde f�da dem alla. D� lottade de bort fr�n landet var tredje man och alla fick r�tt att ta med sig allt som de �gde utom sin jord. Sedan ville de og�rna bege sig bort utan for i st�llet till Torsburgen och bosatte sig d�r. Sedan ville landet ej t�la detta utan drev dem bort d�rifr�n. Sedan for de till F�r� och slog sig ner d�r men d�r kunde de inte f�da sig. De begav sig d�rf�r till en � vid Estland, som heter Dag�, och slog sig ned d�r och byggde en borg, som det �nnu finns sp�r av. D�r f�rm�dde de ej heller uppeh�lla sig, utan fortsatte l�ngs en flod, som heter D�na.

I Grekland

Oc vpp ginum ryza land so fierri foru �air at �air quamu til griclanz. �ar baddus �air byggias firir af grica kunungi. vm. ny. oc ni�ar kunungr �ann lufa�i �aim Oc hug�i at ai mi� ann mana�r wari. si�an gangnum mana�i wildi hann �aim bort wisa En �air annzsuara�v at ny oc ni�ar wari e oc e Oc qua�u so sir wara lufat. �issun �aira wi�ratta quam firir drytningina vm si�ir �a seg�i han. Minn herra kunungur �u lufa�i �aim byggia vm ny. oc ni�ar. �a ir �et e oc e �a matt �u ai af �aim taka. So byg�us �air �ar firir. oc enn byggia oc enn hafa �air sumt af waru mali

Och upp genom Ryssland, s� fj�rran for de att de n�dde till Grekland. D�r beg�rde de hos grekernas kung att f� sl� sig ned i ny och nedan. Konungen lovade dem det och han trodde, att det ej var mer �n en m�nad. Sedan m�naden var till �nda ville han visa bort dem, men de svarade att ny och nedan var alltid och f�r evigt och de vidh�ll, att detta var dem s� lovat. Denna deras tvist kom omsider ocks� upp inf�r drottningen. D� sade hon: "Min herre konung, du lovade dem att sl� sig ned i ny och nedan, d� �r det f�r alltid och evinnerligen. D� m� du ej taga denna deras r�tt ifr�n dom." S� slog de sig ned d�r och bo d�r och �n idag hava de i sitt tal sp�r av v�rt spr�k.

Religionshistoria

Firi �an tima oc lengi eptir si�an. Tro�u menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgar�a. oc a hai�in gu�. blota�u �air synnum oc dydrum sinum Oc file�i. mi� matj oc mundgati. �et gier�u �air eptir wantro sinnj. land alt. haf�i sir hoystu blotan mi� fulki. ellar haf�i huer �ri�iungr. sir. En smeri �ing haf�u mindri blotan me� file�i. matj. Oc mungati. sum haita su�nautar. �i et �air su�u allir saman.

F�re den tiden och l�nge d�refter trodde man p� hult och h�gar, vi och stavg�rdar och p� heden gud. De offrade d� sina s�ner och d�ttrar och sin boskap, och bedrev blot med mat och dryck. Detta gjorde de enligt sin vantro. Hela landet hade det h�gsta blot med m�nniskor, eljest hade var treding sitt blot och sm�rre ting hade mindre blot med boskap, mat och dryck. De kallades mat- eller kokbr�der, ty de tillredde offerm�ltiderna tillsammans.

M�nga kungar f�rs�kte

Mangir kunungar stridu agutland mi�an ha�it war. �au hieldu gutar e iemlica si�ri Oc reth sinum. Si�an sentu gutar sendumen manga tjl suiarikis En engin �aira fic fri� gart fyr �an awair strabain af alfha socn hann gier�i fyrsti fri� wi�r suja kunung.

M�nga kungar stred mot Gutland, medan det var hedniskt. Dock beh�ll gutarna alltid segern och sin r�tt. Sedan s�nde gutarna upprepade g�nger s�ndebud till svearnas rike, men ingen av dem kunde skaffa fred f�rr�n Avair Strabain fr�n Alva socken. Han sl�t f�rst av alla fred med sveakungen.

60 mark silver

tha en gutar hann til ba�u at fara. �a suara�i hann. Mik witin ir nu faigastan oc fallastan giefin �a mir en ir wilin et iec fari innan slikan wa�a �ry wereldi. att mir sielfum. annat burnum synj minum. Oc �ri�ia cunu. �y et hann war senieldr. Oc fiel kunnungur so sum saghur af ganga gicc hann a stagga�an ret wi�r suia kunung. Siextighi marca silfs vm arr huert. �et ier scattr guta so at suiarikis cunungr fiauratighi marcr silfs af �aim siextighi. En ierl hafi tiughu marcr silfs. �inna sta�ga� gier�i hann mi� lanz ra�j. fyr en hann haiman fori.

D� gutarna bad honom fara, svarade han dem: "Ni vet att jag nu �r gammal och br�cklig, giv mig d�, om jag skall ge mig in i en s�dan livsfara, tre mansb�ter, den f�rsta f�r mig sj�lv, den andra f�r min egen son och den tredje f�r min hustru." Ty han var, som sagorna ber�tta om honom, en vis och m�ngkunnig man. S� ingick han i stadgad r�tt med sveakungen. 60 mark silver om �ret. Det �r gutarnas skatt, som skall delas s�, att Svea rikes kung f�r 40 marker av de sextio och jarlen 20 mark silver. Detta avtal hade redan fastst�llts i landets r�d innan han for hemifr�n.

Frivilligt

So gingu gutar sielfs wiliandi vndir suia kunung �y at �air mattin frir Oc frelsir sykia suiariki j huerium sta�. vtan tull oc allar utgiftir. So aigu oc suiar sykia gutland firir vtan cornband ellar annur forbu�.
hegnan oc hielp sculdi kunungur gutum at waita. En �air wi�r �orftin. oc kalla�in. sendimen al oc kunungr oc ierl samulai� a gutnal �ing senda. Oc latta �ar taka scatt sinn. �air sendibu�ar aighu fri� lysa gutum alla ste�i til sykia yfir haf sum upsala kunungi til hoyrir. Oc so �air sum �an wegin aigu hinget sykia

S� gick gutarna av egen fri vilja under svearnas kung, s� att de kunde fritt och utan risk fara till alla platser i Svea rike utan tull och andra avgifter. S� �ga och svearna fara till Gutland utan kornband och andra f�rbud.
Skydd och hj�lp skulle kungen ge gutarna, n�r de beh�vde det och sj�lva beg�rde det. S�ndebud skall kungen och �ven jarlen s�nda till gutnaltinget (gutarnas allting), f�r att d�r mottaga skatten. Dessa s�ndebud skola lysa frid f�r gutarna att fritt fara till alla platser �ver Uppsala kungs hav och detsamma g�ller f�r alla dem, som s�ka sig hit till Gutland.

Den f�rsta kyrkan

Thaut gutar hainir waru. �au silgdu �air mi� caupmanna scap innan all land ba�i cristin oc hai�in. �a saghu caupmenn cristna si�i j cristnum landum �a litu sumir sic �ar cristna Oc fyr�u til gutlanz prestj botair af acubek hit �ann sum fyrstj kierchiu gier�i j �ann sta� sum nu haitir kulaste�ar. �y wildi ai land �ula vtan brendu hana �y callar �ar en kulaste�ar.

Ehuru gutarna var hedningar seglade de dock med k�pmansvarirg till alla l�nder b�de kristna och hedniska. D� s�g k�pm�nnen kristna seder i kristna l�nder och somliga l�t d�pa sig d�r och f�rde till Gutland kristna pr�ster. Botair av Akeb�ck hette den man, som byggde den f�rsta kyrkan p� den plats, som nu heter Kulst�de. Detta ville landet (alltinget) ej t�la utan l�t br�nna den. D�rf�r kallas platsen i dag f�r Kulst�de.

Peters kyrka

ha eptir �an tima war blotan j wj �ar gier�i kirchiu a�ra. �a samu kirchiu wildi land oc brenna �a for hann sielfr wp a. kirchiu. �a. oc seg�i. wilin ir brenna �a sculin ir brenna mik me� kirciu �issi hann war ricr sielfr oc ricasca manz dotur haf�i hann sum hit liccair sniellj boandi �ar sum kallar stainkirchiu hann re� mest vm �an tima hann halp borairj magi sinum Oc seg�i so her�in ai brenna mann ella kirchiu hanns �y et han standr i wi. firj ni�an clintu. mi� �y ficc �aun kirchia standa obrend han war sett �ar mi� aldra helguna namnj innan �an sta� sum nu kallar petrs kirchiu. han war fyrsti kirchia j gutlandi sum standa ficc

N�gon tid d�refter var det blot i Vi. D�r l�t han bygga en andra kyrka. Denna kyrka ville landet (alltinget) ocks� br�nna. D� klev han sj�lv upp p� kyrkan sade: "Vill Ni br�nna den, s� f�r Ni br�nna mig tillsammans med kyrkan." Han var sj�lv en m�ktig man och han var gift med dottern till en av de allra m�ktigaste, som hette Likkair den vise och som bodde p� den plats, som heter Stenkyrka. Han hade mest att s�ga till om p� den tiden och han hj�lpte Botair sin m�g. Och han sade s�: "L�t bli att br�nna mannen och hans kyrka, fast�n den �r byggd i Vi, nedanf�r Klinten." S� fick denna kyrka st� obr�nd. Den var byggd d�r i alla helgons namn inom det rum, d�r nu S:t Peters kyrka st�r. Det var den f�rsta kyrkan p� Gutland som fick st� kvar.

Stenkyrka

Si�an vm nequan tima eptir lit suer hans lickair snelli sic crisna. Oc husfoyu sina. barn sinn oc hiskep sin allan oc gier�i kirchiu j gar�j sinum. �ar nu kallar stainkirchiu han war fyrsti kirchia a landi uppi j nor�asta �ri�iungj

N�r sedan n�gon tid hade g�tt, l�t hans sv�rfar Likkair den vise d�pa sig med sin hustru, sina barn och allt sitt husfolk och byggde en kyrka p� sin g�rd, som nu heter Stenkyrka. Det var den f�rsta kyrkan i norra tredingen p� Gutland.

Kristendomen, m�nga kyrkor

Si�an gutar sagu crisna manna si�i �a lydu �air guz bu�i oc le�ra manna kennu tocu �a almennilica wi�r cristindomj mi� sielfs wilia sinum vtan �uang so et engin �uang �aim til cristnur .... Si�an en menn or�u almennilica cristnjr �a gier�is kirchia annur alandi j altinga bo han war fyrstj j mi�al�ri�iungi ... Si�an war� �ri�i gar a landi j far�aim j sunnarnasta �ri�iungi af �aim brisca�us kirchiur allar j gutlandi �y et menn gier�u sir kirchiur at mairu maki

Sedan gutarna sett kristna m�ns seder, lyssnade de till Guds bud och l�rda m�ns undervisning och tog enh�lligt emot kristendomen av egen fri vilja och utan tv�ng, s� att ingen tvang dem till att bli kristna. Sedermera d� kristendomen vunnit allm�nt erk�nnande byggdes den andra kyrkan p� Gutland i Atlingbo. Det var den f�rsta i mellersta treningen. Sedan byggdes den tredje kyrkan i p� Gutland i Fardhem i s�dra tredingen. D�refter v�xte kyrkor upp �verallt p� Gutland, allteftersom man byggde sig kyrkor till st�rre bekv�mlighet.

Olof den helige

Eptir �et si�an quam helgi olauir kunungr flyandi af nerweigi mi� schipum oc leg�is j hamn. �a sum callar acrgarn �ar la helgi olaujr lengi. �a for ormica af hainaim oc flairj rikir menn till hanns mi� giefum sium �ann ormica gaf hanum tolf we�ru mi� andrum clenatum �a gar helghi olauir kunungr hanum atr agin tua bulla oc aina brai�yxi. �a tok ormica wi�r cristindomj eptir helga olafs kennjdomi Oc gier�i sir byna hus j sama ste� sum nu standr acrgarna kirchia �e�an for helghi olauir til ierzlafs j hulmgar�j

N�gon tid d�refter kom Olof den helige, kungen, p� flykt fr�n Norge med sina skepp och lade till i den hamn som heter Akergarn. D�r l�g den helige Olof l�nge. D� for Ormica av Hejnum och m�nga andra m�ktiga m�n till honom med sina g�vor. S�lunda gav Ormica honom tolv baggar och andra dyrbarheter. D� gav den helige Olof honom i geng�ld tv� dryckeskar (bullor) och en bredyxa. D� tog Ormica emot kristendomen efter den helige Olofs l�ra. Och han byggde sig ett b�nehus p� den plats, d�r nu Akergarns kyrka st�r. D�rifr�n for Olof den helige till Jaroslav i Holmg�rd.

V�gen till Jerusalem

Fyr en gutland toki ste�ilica wi�r necrum biscupi �a quamu biscupar til gutlanzs pilagrimar til helga lanz ierusalem Oc �e�an haim foru �an tima war wegr oystra vm ryzaland oc gricland fara til eirusalem �air wig�u fyrst kirchiur Oc kirchiugar�a Mi� byn �aira sum giera litu kirchiur

Innan Gutland p� allvar utsett n�gon biskop, kom biskopar till Gutland, som var pilgrimer p� v�g till det heliga Jerusalem eller for hem d�rifr�n. P� den tiden gick v�gen �sterut �ver Ryssland och Grekland till Jerusalem. Dessa vigde till en b�rjan kyrkor och kyrkog�rdar p� anh�llan av dem som l�tit bygga kyrkorna.

N�rmaste biskop

Si�an en gutar wendus wi�r cristindom �a sentu �air sendibu�a til hoygsta biscups i leoncopungi �y et hann war �aim nestr. so at mi� ste�dum ret quami hann til gutlanz �ann rai�schep giera mi� �aim forschielum at biscuper wildi cuma af leoncopungj �ri�ia huert ar til gutlanz mi� tolf mannum sinum sum hanum sculdin fylgia vm land alt mi� bonda hestum so mangum oc ai flairum...

Sedan gutarna helt antagit kristendomen, skickade de s�ndebud till den h�gste biskopen i Link�ping, eftersom han bodde dem n�rmast, s� att han enligt avtal skulle komma till Gutland f�r att bist� dem. Det best�mdes d�, att biskopen skulle komma till Gutland fr�n Link�ping vart tredje �r med tolv av sina m�n, vilka skulle f�lja honom runt landet med b�ndernas h�star, s� m�nga och ej fler.

Biskopens betalning

So a biscupr vm gutland fara til kirchiu wigsla. Oc ginger�a sinna taka �ry bor� oc ai maira at kirchiu wigsl. heurri mi�. �rim marcum. at alteris wigsl. at bor� mi� tolf oyrum En alteri ainsamt scal wigias �a en ba�i iru o wig� alteri oc kirchia saman �a sculu ba�i wigias firj �ry bor� Oc �riar marcar penninga

S� skulle biskopen fara kring Gutland f�r att viga kyrkor. D� skulle han ha r�tt att vid varje kyrkoinvigning som geng�ld kr�va tre m�ltider och inte mera. Samt dessutom tre mark vid varje tillf�lle. Vid altarinvigning, en m�ltid och 12 �ren, om endast altare skulle vigas. D� b�de kyrka och altare �ro vigda, d� skola b�gge tillsammans vigas f�r 3 m�ltider och 3 mark penningar

Af presti andrum huerium a biscupr ginger� taka vm tilquemda si� �ry bor� Oc ai maria af andrum huerium prestj sum ai gier�i ginger� a �y ari. taki biscupr af huerium lausn So sum kirchiur iru til scura�ar. �air sum ai ginger� gier�u at �y brag�i. �air sculu ginger� giera �egar biscupr cumbr atr at �ri�ia ari. En hinir aigu loysa sum fyrra brag�i ginger� gier�u

Av varannan pr�st �ger biskopen taga geng�ld som visitationsavgift eller 3 m�ltider och ej mera. Av varannan pr�st, som ej utgjorde geng�ld den g�ngen tar biskopen l�sen, allt eftersom kyrkorna �ro taxerade. De som ej gjorde geng�ld vi detta tillf�lle, de skola utg�ra geng�ld, d� biskopen �terkommer det tredje �ret och de andra skola utg�ra l�sen som f�rra g�ngen gjorde geng�ld.

Biskopens domsr�tt

Cunnu dailur war�a sum biscupr a dyma �aar sculu lendas j sama �ri�iungi et �air menn wita mest af sannundum sum �ar nest boa var�r ai �ar �aun daila lent �a scal han schiautas til aldra manna samtalan. Oc ai af �ri�iungi j annan Cunnu hetningar e�a dailu mal war�a sum biscupi til hoyra at retta. �a a hier bi�a biscups quemdar. oc ai yfir fara vtan �uang reki til. oc mikil synd sei at ai ma proastr loysa. �a scal yfir fara millan walborga messur oc helguna messur. En ai �ar eptir vm wintr tima til walborga messur Biscup sac. j gutlandi ier ai hoy�ri �an �riar marcr.

Uppkommer tvist, som det tillkommer biskopen att avd�ma, skall denna avd�mas i samma treding, ty de som bord d�r n�rmast veta mest om sanningen. Blir tvisten ej avd�md d�r, d� skall den h�nskjutas till alla m�ns dom (alltinget) och ej fr�n en tredinge till en annan. Uppst�r stridigheter eller tvistm�l, som det tillh�r biskopen att avd�ma, d� skall man avvakta biskopens ankomst och ej fara �ver havet, om inte n�dtv�ng och mycket sv�ra synder beg�tts, s� att prostarna inte sj�lva kan avd�ma dem, men d� skall man fara �ver mellan valborgsm�ssan och allhelgonam�ssan. Men ej d�refter om vintern f�re valborgsm�ssan. Biskopsb�ter �ro p� Gutland aldrig mer �n 3 mark.

Ledung

Si�an gutar toku sir biscup oc presti oc wi�ir fulcumnum cristindomi �a toku �air Oc wi�r at fylgia suia kunungi i herfer� mi� siau snieckium. vfan a hai�in land oc ai vfan cristin. So �au at cunungr. a biav�a gutum lai�ing eptir wittr Oc mana�a frest firi li�stemnu dag oc �au scal li�stemnu dagr wara firi missumar oc ai si�ar. �a ir laglica bu�it oc ai ellar �a hafa gutar wal vm at fara en �air wilia mi� sinum snieckium oc atta wichna wist en ai maira �a en gutar efla ai fylgia �a gialdin fiauratigi marca penninga firi hueria snieckiu Oc �au at andru ari. Oc ai a� �y sama ari sum bu�it war. �et haitir lai�ings lami

Sedan gutarna skaffat sig biskop och pr�ster och helt anammat kristendomen, gick det ocks� med p� att f�lja sveakungen i h�rf�rd med sju sn�ckor emot hedniska l�nder men ej mot kristna. Om s� �r fallet skall kungen kalla gutarna till ledung (h�rf�rd) d� vintern �r slut och med en m�nads frist f�re h�rst�mman, och m�tesdagen skall vara f�re midsommar och ej efter. D� �r den lagligen utbjuden och ej annars. D� hava gutarna fritt val att, om de s� vilja, st�lla upp med sina sn�ckor med 8 veckors proviant och inte mer. Men besluta de att ej st�lla upp, d� skola de i st�llet betala 40 mark penningar f�r varje sn�cka. Men detta skall ske f�rst �ret d�rp� och ej samma �r som kallelsen utgick. Det kallas ledungslame (h�rf�rdsskatt).

j �aim mana�i �a scal aina wiku bu� cafli vm fara oc �ing nemnas. �a en mannum sembr at lai�ingir scal ut ganga �a scal si�an halfan man� til fer�ar boas En si�an siau netr firi li�stemnu sculu lai�ings menn garlakir wara Oc byriar bi�a �a en so cann war�a. et ai cumbr byr j �airi wicu �a sculu �air en bi�a siau netr eptir li�stemnu dag. �a en ai cumbr byr j �airi frest. �a aigu �air haimfara at saclausu mi� �y et ai gatu �air roandi yfir haf farit vtan siglandi Cuma lai�ings bu� j minnum frestum �an mana�ar. �a a ai fara vtan haima sitia at sac lausu

Under den fastsatta m�naden skall under den f�rsta veckan budkavle krings�ndas och ting samlas. �r man d� �verens om att h�rf�rd skall utbjudas, s� skall man under en halv m�nad rusta f�r f�rden. D�refter skola m�nnen vara stridsberedda sju dygn f�re h�rm�tet. Fr�n och med d� skola de avvakta, och vara beredda och om segelvind ej kommer i den veckan, d� skola de v�nta �nnu sju dygn efter m�tesdagen. Om det d� ej heller kommer segelvind kunna de sakl�st fara hem, ty de kunna inte ta sig �ver havet roende utan endast seglande. Kommer ledungsbudet med kortare tidsfrist �n en m�nad, d� skola de ej heller fara utan kunna bli sittande hemma utan �tal.

Jer so et cunungr wil ai troa at bu� quamin olaglica e�a byr hindra�i at retum frestum �a aigu sendimen kunungs sum scat taka a �y �ingi sum nest ir eptir sanctj petrs messu taka tolf nemda manna ai�. Svm sendimen kunungs nemna wilia et �air mi� laglicum forfallum haima satin. ... Engin gief nemda ai�ir j gutlandi vtan kunungs ai�ir

�r det s� att kungen ej vill tro p� att budet kom i olaga tid eller att vind hindrade under fastst�llda tidsfristen, d� m� s�ndebuden p� det ting, som infaller n�rmast efter S:t Persm�ssan mottaga tolv n�mndem�ns ed av dem, som kungens s�ndebud �nska utse, att de med laga f�rfall stannade hemma. Ingen n�mndemansed gives p� Gutland utom ed till kungen.

Begr�nsning

Cann so illa att bieras at cruna�r kunungr war�r mi� nequaru waldi bort rekinn af sinu riki �a aigu ai gutar scatt vt giefa vtan haldi hanum vm �ry ar oc �au aigu �air e huert ar scatt saman giera oc liggie lata. En �a vt giefa �an �ry ar iru vt gangin. �aim sum �a ra�ir suia riki ...

Sker s� illa att kr�nt kung blir med v�ld bortdriven fr�n sitt rike, s� skola gutar ej utgiva skatt, utan beh�lla den i tre �r. De m� insamla skatten varje �r, men l�ta den ligga. Och d�refter utbetalas den f�rst tre �r �ro g�ngna till den som d� h�rskar i Svea rike.

Slutet brev, ej �ppet

Lyct bref mi� kunungs insigli scal at allum kunungs ret sendas. oc ai vpit

Slutet brev med kungen sigill skall anv�ndas f�r alla kungens r�ttigheter, och ej ett �ppet brev.