Vallhagar järnåldersby

P� omr�det som �r ca tolv hektar fanns under tidig j�rn�ldern en by med minst 24 hus. Det unders�ktes p� 1940-talet i ett projekt d�r arkeologer fr�n hela Norden samverkade.



Boplatsen �r indelad i ett n�t av steng�rdsg�rdar (stainvastar, staintun). Husen (k�mpgravarna) varierar mellan 10-30 meters l�ngd. G�rdarna som troligtvis varit 6-8 stycken har anv�nts under romersk j�rn�lder och folkvandringstid. Omr�den mellan husgrunderna �r unders�kta senare och d�r finns sp�r efter bebyggelse som �r �nnu �ldre.



I Vallhagar tillverkades keramik men man importerade ocks� vackra romerska f�rem�l som vinskopor, vinsilar och glasb�gare - keramik och andra bruksf�rem�l hittades i m�ngder.



Boplatsen �vergavs av n�gon anledning i b�rjan av v�r tider�kning. Men det g�ller inte bara Vallhagar utan �ver hela Gotland har n�gonting h�nt, m�nga boplatser �vergavs (ungef�r 1800 �vergivna k�mpgravar finns synliga i dag). Det st�r om en utvandring i Gutasagan men forskarna verkar inte riktigt �vertygade om att den delen av kr�nikan �r riktig, vilket beror p� att det i s� fall ligger n�ra till hands att gutarna �r de m�ngomtalade goterna. F�r de flesta forskare verkar Gutasagan bara vara sann i det avsnitt om tolkats till att Gotland var ett skyddsland under svearna, vilket �r ganska m�rkligt eftersom det inte st�r n�got s�dant i Gutasagan (se Skyddslandet).

Runt om byn finns tre gravf�lt d�r de flesta gravarna �r fr�n f�rromersk j�rn�lder och tidig romersk j�rn�lder (400 f.Kr-100 e.Kr).

Lite till


P� informationsskyltar d�rst�des talas det om stenstr�ngar, vilket �r arkeologiska f�r staintun eller stainvastar. Den n�st sista bilden visar en liten backe p� vilken det under tidig j�rn�lder l�g ett 30 meter l�ngt hus (ett s�nt h�r). "Det h�r �r Rohan", sa dotra mi, som allts� l�ser Sagan om Ringen. Fr�jel ingick i Medeltredingen, se Det vita tr�det, s� hon kan v�l ha r�tt.