Broa gravfält

Det �r mer �n 1.000 �r sedan den sista begravningen vid Broa gravf�lt i Halla socken. Gravf�ltet �r fr�n j�rn�ldern och har varit ett av Gotlands stora sammanh�ngande, 700 gravar n�mns, men omr�det har varit utsatt f�r allehanda ingrepp under �rens lopp varf�r man i dag kan r�kna blott 200 gravar.

F�ltet ligger p� en liten �s d�r utsikten �ver myren i Roma (det var nog en sj� f�r tusen �r sen) fordom borde ha varit betagande; en � rinner fortfarande tv�rs�ver och �ndar slutligt i Gothem. �ven i dag �r det ett ansl�ende st�lle; n�gra villor p� backen ligger verkligen tilltalande, snygga k�kar en del f�rresten.



F�ltet �r unders�kt och en informationsskylt finns p� st�llet. Det framh�ller s�rskilt en grav, ryttargraven, vari en man �terfanns liggande �ver en h�st och med sig hade han sv�rd, en glasp�rla, betsel och 21 ornerade betselbeslag av f�rgylld brons. Man hittade ocks� ett stall gjort av b�rnsten till ett str�nginstrument av n�got slag, och skylten fr�gar sig om det m�jligen �r den f�rste spelmannen i Halla som �terfunnits. Vidare ber�ttas att ett 20-tal bildstenar har st�tt i omr�det.

Vi vill p�minna om att j�rn�ldern str�cker sig fr�n 400-talet f.Kr., n�r romarriket v�xte fram, och fram till cirka 800 e.Kr. Och det medf�r en del skojiga tankar. T�nk om spelmannen i ryttargraven har upptr�tt f�r Julius Caesar, t�nk om han spelade p� gator och torg n�r Sokrates med samtalskamrater vinglade runt efter sina symposier. Visst �r det konstiga tankar, men se alldeles om�jligt �r det inte. Det finns forskare som utan vidare h�vdar att de arkeologiska fynden p� Gotland fr�n den h�r tiden �r s� storslagna och omfattande att man talar om en storhetstid f�r Gotland, och dessutom vet man att kontakterna med romarriket var omfattande. Man har hitintills hittat 6.500 denarer fr�n romarriket p� Gotland, det �r �ver 80% av alla romerska silvermynt som �terfunnits i hela Sverige. Och det �r h�pnadsv�ckande; mer �n 500 �r f�re n�gon visste n�got om n�gra vikingar, ja till och med f�re n�gon visste n�got om Svea rike, s� fanns det gutar som hade kontakt med Medelhavsl�nderna.



Man m�rker direkt att gravf�ltet inte �r tillr�ttalagt, uppstaplat av nutida arkeologer, som f�rs�ker rekonstruera f�r oss. H�r ligger gravar, r�sen osv s� som de har sett ut det senaste �rtusendet. Vid kv�llningen �r f�ltet st�mningsfullt, men man k�nner sig n�stan lite klantig d�r man trampar fram, ty helt pl�tsligt st�r man ovanp� n�gons sista vilorum - kanske en �lskad far, mor, syster eller bror. Det �r samma k�nsla som infinner sig n�r man st�r och ser p� l�mningarna efter slaget 1361 utanf�r Visby ringmur, d�r den Gutniska friheten slogs s�nder och samman av Valdemar Atterdag medan borgarna i Visby stod p� muren och begrundade utg�ngen, ty somliga av de d�da �r utst�llda innanf�r Visby ringmur vilket v�l borde vara det sista st�lle deras ben skulle f�rvaras.