Väte kyrka

V�sterv�ggen p� V�te kyrka lyser kritvit l�ngv�ga, n�stan fr�n Isums i Atlingbo till sm�backarna uppe i M�sterby tv�rs �ver myren. Och trots att kyrkan inte ser s� v�rst stor ut, och inte heller tycks f�rdig, �r det vackra treskeppiga l�nghuset som byggdes av Egypticus ett av Gotlands st�rsta. Ett torn planerades f�rmodligen, som i Lau, d�r s�v�l l�nghus som kor �r v�ldigt stort men v�sterv�ggen lyser tom; digerd�den och danskar f�rgjorde framtida planer. Koret p� V�te kyrka �r fr�n slutet av 1200-talet, l�nghuset fr�n 1300-talets mitt.



Triumfkrucifixet �r ett sk�nt arbete av Viklaumadonnans m�stare och fanns ocks� i 1100-talskyrkan; jfr f�rresten krucifixen i Hemse och Alskog. Jesus har slocknade bl� �gon och han st�r p� b�da f�tterna som �r fastspikade bredvid varann - detta platoniska lidande �r ganska l�ngt fr�n d�den i Stenkyrka.

Krucifixet ing�r i Viklaugruppen, som �r romansk tr�skulptur av central betydelse ocks� internationellt, dvs det �r en sev�rdhet av rang i hela v�rlden.



Passionsfrisen som utg�r den st�rsta delen av kalkm�lningarna fr�n 1300-1500-talet l�per p� nordv�ggen och visar Jesu lidande, se passionsfriser, och har stilv�nner i Lau och Alva, d�r ocks� somt av konsten s�gs vara utf�rd av "M�staren fr�n 1520".

Bilden ovan d�r soldaterna vrider en t�rnekrona �t Jesus �r lite annorlunda, ty det �r t�nger som pl�goandarna anv�nder sig av. Det beror p� att bilden �r inspirerad av medeltida teaterf�rest�llningar d�r Jesu liv och leverne spelades upp i korthet varf�r man �verdrev s� att alla som s�g f�rest�llningen skulle f�rst� vad som h�nde.



Den oktagonala dopfunten �r skapad av Byzantios p� 1100-talet, och hans dopfuntar med sina m�rkliga bilder av fabeldjur, tuppar (se Hejde), stiliserade lejon och annat �terfinns inte bara p� ett antal s�dana utan ocks� som reliefer utanp� kyrkorna, som V�nge kyrka som har en med r�tta ber�md hel svit.



Bilden med killen som f�rs�ker dra ut en t�rntagg ur foten, t�rnutdragaren, dyker upp h�r var, denna fr�n dopfunten i V�te d�r han har en kvinna bredvid sig, andra exempel finns i Hejde, Hogr�n och p� V�nge kyrka. Byzantios, som s�gs ha gjort dopfunten, �r ett anonymnamn och motsvarar n�rmast en stil, som du kan l�sa mer om p� sidan om Byzantios och ortodoxi.



Det centrala motivet p� altartavlan m�lat anno 1780 av guten Johan Niklas Weller �r den sista m�ltiden. Det �r ett ganska bra arbete d�r Johannes lutar sig mot Jesus som han s�gs g�ra i n�got av evangelierna - han ser r�tt feminin ut som han brukar - och kanh�nda s�ger Jesus att han skall f�rr�das av en av er och str�cker ut handen mot den helt r�dkl�dde Judas som sitter bredvid ytterligare en l�rjunge med feminin kroppsh�llning.



P� tal om Judas, predikstolen fr�n 1700-talet har i ett av dekorationsf�ltet en figur av ovanvisade fason utan namn i namnf�ltet; i de andra dekorationsf�lten �r det l�rjungar. �r det den namnl�sa fasan som smyger iv�g med sina silverpengar, jag vet inte, men i s� fall f�refaller det mig vara ett underligt motiv p� en predikstol. Johan Niklas Weller �r konstn�ren.



Och p� det stora sidoaltaren vid triumfb�gens s�dra sida sitter en kopia av den p� 1200-talet f�rf�rdigade S:t Olof, ett unggotiska arbete utf�r av "V�tem�staren"; han trampar p� en soldat. Givetvis �r originalet iv�gburet av experter till Historiska museet i Stockholm eftersom de inte sj�lva har n�got att visa upp; ibland skulle jag kunna t�nka mig att tr�ffa dem i Stiklastad.

Vid mitt bes�k i kyrkan den 1 juni 2012 fanns en liten utst�llning med fotografier p� de dyrgripar som burits i v�g fr�n kyrkan och st�llts ut i museer, t ex Anna sj�lv tredje, eller lagras i n�gon k�llare o�tkomligt f�r alla utom en handfull f�rst�sigp�are.

N�r du �r i kyrkan s� passa p� att kika ner p� golvet framf�r och till h�ger om altaret, ty d�r ligger gravstenar med runor p�. N�r jag var d�r s� hade man st�llt en hoper stolar och annat p� dem, men de g�r ju att flytta p�. Vad g�ller runor kanske man b�r rekommendera Lye kyrka i st�llet, ty den �r ju ber�md f�r detta.

V�te kyrka har reliefer fr�n 1100-talet och annat, t ex den m�rkliga skulpturen p� kyrkan norrsida. Varje kyrka p� Gotland �r en dyrgrip.