Alskog kyrka

"Alskogs kyrka best�r av ett rakslutet kor, ett rektangul�rt l�nghus, som en tid varit tv�skeppigt, samt ett torn i v�ster." Och att "L�nghuset �r kyrkobyggnadens �ldsta del uppf�rt under 1200-talets f�rsta fj�rdedel. I anslutning till l�nghuset uppf�rdes det �nnu bevarade tornet under 1200-talets andra fj�rdedel (1239 i Taxuslistan), s�ger Erland Lagerl�f i Alskogs kyrka, Sveriges kyrkor, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1968, s 176.



Tornet uppf�rdes p� 1200-talet av samma anledning som det i Dalhem, det finns skottgluggar; se ocks� Daniel i lejongropen i Ala socken, som Alskog gr�nsar till i norr, d�r tidens orolighet ber�rs.

Det har funnits en kyrka l�ngt tidigare �n 1200-tal i Alskog socken; Konstinventariet s�ger, sid 194: "Den f�rsta kyrkan p� platsen var f�rmodligen en tr�kyrka" (det finns lite bevarat som kan komma fr�n den). En stenkyrka b�rjade uppf�ras under 1100-talets senare h�lft - den f�rst etappen: kor med absid (rester av murar finns under nuvarande korgolv samt �teranv�nda portal- och f�nsteromfattningar, se bl a Globus).

Kyrkans skyddshelgon tros vara S:ta Katarina, se m�lningen i Kr�klingbo kyrka och S:ta Carin i Visby; ett gilleshus i Bj�rke �rade ocks� henne.



Fragment av 1400-talsm�lningar, det �r allt, triumfkrucifix av Viklaumadonna-m�staren; f�r mer information om krucifixet se Tr�skulptur, romansk konst, d�r det talas om tr�skulptur av central betydelse ocks� internationellt.



Dopfunten fr�n andra h�lften av 1100-talet av ett synonymnamn som kallas Semi-Byzantios, se Stenm�starna om Byzantios; det finns olika dateringar av dopfunten.

Dopfunten visar beb�delsen, Marias och Elisabets m�te (Obs! Josefs f�rsta dr�m), Kristi f�delse, Josefs dr�m, flykten till Egypten, �ngel som uppvaktar sovande tre konungar och Konungarnas tillbedjan

Lite mer om skulptur p� kyrkan finns p� sidan om Globus.



Predikstolen fr�n 1586 s�gs vara en av de �ldsta p� Gotland; obs dock ambon i Vamlingbo och predikstolen i Martebo. Speglarna har m�lningar av de fyra evangelisterna, ovan Johannes - bilden �r vald d�rf�r att Johannes ofta framst�lls t�mligen feminint i kyrkokonsten; �rnen �r som bekant bl a en symbol f�r honom.



Altartavlan fr�n 1759 vars centrala m�lning �r den Sista m�ltiden �r gjord av Magnus M�ller, virket ihopsnickrat av Johan Dunderhake.



Det finns fem glasm�lningar fr�n tiderna omkring �r 1300, som �r sev�rdheter av m�tt och rang uti Sveriges utomordentliga land, se glasm�lningar. De visar den sista m�ltiden, br�llopet i Kana d�r vatten blev vin, uppst�ndelsen, Jesus f�r stryk och int�get i Jerusalem. P� bilden ovan uppst�s det medan riddare i 1300-talsrustningar snarkar i knusende ro; en mer sp�nnande uppst�ndelsescen finns p� en bildsten, minst ett halvt millennium �ldre.



- Koss i jevi teidar, dei j�r v�in!

Lite annat om Alskog kyrka

F�r den som tycker att Alf Henriksson �r trevlig l�sning rekommenderas en bok vid namn Ekot av ett skott, ty d�r l�r man sig att �nkan efter Johan Jacob Anckarstr�m, Gustaf III:s m�rdare, flyttade till Gotland och gifte sig vid domaren i Levide ting. Men enligt somliga gick det �t skogen f�r domare Barthold, och n�r han efter f�rfallet skulle g�ra inbrott i Alskog kyrka blev han ihj�lskjuten.