Slaget i Mästerby 1361

Den 8 augusti 2012 var jag och s�g hur man �teruppf�rde slaget vid M�sterby 1361 i M�sterby �nge. Det var �verraskande m�nga bes�kare och det var �verraskande m�nga krigare som deltog i sj�lva slaget. Bilden ovan visar hur publiken tackar de �teruppst�ndna soldaterna efter det sp�nnande evenemanget.

P� denna sida kommer jag att resonera lite om f�ruts�ttningarna och sj�lva slaget. Det �r inte p� n�got s�tt kritik mot evenemanget eller de slutsatser som slagf�ltsarkeologerna drar, men jag f�r det bara inte att st�mma. Du f�r g�rna s�ga emot mig genom att skicka en kommentar nedan. Och l�t f�r allt i v�rlden inte mina teorier hindra dig fr�n att bes�ka det hela n�r det uppf�rs igen. Det �r h�ftigt!



Det var en l�ng k� in till �nget strax f�re klockan 2. Ett tips till hembygdsf�reningen kan vara att man s�tter upp en stor lapp d�r det st�r vad intr�det kostar s� att man kan ha slantarna f�rdiga n�r man kommer, men det gick snabbt i alla fall.



Det �r eldsj�len Maria Lingstr�m vid pilen som har dragit ig�ng det hela, om jag f�rst�tt allting r�tt, genom ett projekt med slagf�ltsarkeologi d�r man har funnit tillr�ckligt med bevis f�r att konstatera att det verkligen har st�tt ett slag p� platsen. Utifr�n dessa fynd har slaget rekonstruerats, vilket allts� �r vad som uppf�rs.



Det �r emellertid den f�rtr�fflige professorn Dick Harrison som �r konferencier, tror jag att han kallade det p� Medeltidsdagen i V�te den 7/8 2013. Jag menar dock att han tar miste p� n�gra punkter n�r han beskriver slaget, vilket f�rst�s inte har n�gon betydelse f�r upplevelsen.

Slaget i M�sterby 1361

Till h�ger p� bilden ser du hur gutarnas infanteri (fotsoldater) inte sl�ppte n�gon dansk eller tysk legoknekt �ver Ajmunds bro, som stavas Ajmunds bro p� kartorna och ligger bara ett par kilometer s�der om �nget, medan gutarnas b�gskyttar avvaktande ser p�. Gutarnas strategi, s�gs det, var helt sonika att h�lla st�nd vid Ajmunds tills de s�dra delarna av den gotl�ndska krigsh�ren anl�nde och kunde anfalla danskarna bakifr�n, och skulle danskarna f�rs�ka g� �ver p� n�got annat st�lle skulle b�gskyttarna se till att detta var kostsamt.


Gutarnas avvaktande b�gskyttarna.

Dick Harrison s�ger att bakgrunden till slaget helt enkelt var att Valdemar Atterdag beh�vde pengar, dvs att han var n�gon slags storr�vare (h�r kan du l�ra dig lite om Valdemar Atterdag). Och det �r nog alldeles riktigt, allra helst som man i massgravarna utanf�r Visby har hittat pengar i en dansk/tysk ficka, slantar som �r av s� l�gt v�rde/kvalitet att de inte ens var g�ngbara p� Gotland.

Man har r�knat ut att danskarna med sina tyska legoknektar var omkring 2.500 infanterister och en mindre antal kavallerister emedan det var sv�rt att transportera h�star p� d�tidens skepp. Danskarnas h�star kallas f�rresten stridsh�star, ett par hundra stycken kanske, medan man menar att gutarna bara hade sm� russ.



Ovan ser du en scen fr�n en bildsten fr�n 800-talet n�gon g�ng. Det �r knappast ett russ han rider p�, och det �r sv�rt att f�rst� varf�r gutarna skulle anv�nda sm� russ till strid n�r de sen m�nga �rhundraden hade tillg�ng till st�rre h�star. Det f�refaller allts� mig fel att gutarna hade sm� russ medan danskarna och de tyska legoknektarna hade n�got som kallas stridsh�star. Observera ocks� g�rna Kristi riddare, dvs jag inbillar mig att gutarna visste vad det var som kom, se ocks� sidan om N�gra arnar eller riddaren p� V�te kyrka halvannan mil fr�n slagf�ltet. Jag tycker att det finns goda sk�l anta att gutarna inte alls var d�ligt utrustade, se d�rtill sidan 1361 -massgravar p� solens berg d�r vi resonerar om detta (bl�ddra ner�t p� sidan tills du ser en glasm�lning).

Dick Harrison s�ger, f�rmodligen lite f�rst�rkt eftersom han �r p� Gotland (varf�r de f�rlorade), att gutarna var d�ligt utrustade och ingalunda stridsvana medan dansken kom utrustade med den senaste stridstekniken, high tech, och d�rtill med stridsvana legoknektar.



Eftersom danskarna inte lyckades ta sig �ver Ajmunds bro hade deras spanare uppt�ckt att alldeles �ster om bron kunde man ta sig fram�t �ver den myr som bar ocks� f�r h�star p� grund av den torra sommaren (det �r �r arkeologernas slutsats, se sammanfattning under rubriken "Detta h�nde" om vad de tror p� M�sterby hembygdsf�renings sida om museet); det var allts� mitt i h�gsommaren Atterdag kom, de landsteg den 24 juli men vi vet inte riktigt var (jag tror i V�stergarn d�rf�r att v�gen g�r n�stan raka sp�ret upp till Ajmunds bro d�rifr�n, det �r bara en mil fr�n hamnen i V�stergarn till bron). P� bilden ovan ser du danskarnas kavalleri bryta igenom de gutniska trupperna.

Arkeologerna har s�kert en rimlig teori om vad som h�nde utifr�n de fynd som gjorts, dvs att danskarna tog sig �ver myren, och kanske var det just j�mt detta som h�nde, men det har ingen betydelse om danskarna tog sig �ver bron eller ute p� myren. Det s�gs p� evenemanget att gutarna vann den f�rsta sk�rmytslingen med danskarna, dvs de tog sig inte �ver Ajmunds bro, men d�remot n�r deras kavalleri brutit genom gutarnas h�r p� den sanka delen av muren v�nde ocks� gutarnas soldater och b�gskyttar det hela ryggen varf�r de utgjorde plockpotatis f�r de stridsvana legoknektarna. De gutar som k�mpade f�r friheten mot storr�varen Valdemar Atterdag f�rlorade allts� grundligt.



P� bilden pucklar danskarna p� de flyende gutarna.

- Vad gjorde Valdemar Atterdag p� Gotland? Ganska l�nge har h�ndelsen kallats brandskattning av Visby, men det var inte alls vad han gjorde, det �r inte ens s�kert att n�gon brandskattning av Visby 1361 �verhuvudtaget skedde, utan han intog Gotland, ingenting annat. M�h�nda anser du att det g�r v�l detsamma, brandskattning eller inte, och d�rf�r skall vi r�kna lite.

Samtida k�llor uppger att ca 1.800 gutar m�rdades av danskarna, och det st�mmer bra enligt de arkeologer som gr�vde ut massgravarna vid det som kallas Korsbetningen i dag men p� medeltiden l�g det ett nunnekloster p� platsen, Cisterciensernas Mons Solis (Solberget, badet tv�rs �ver gatan kallas Solberga �n i dag).

Men de 1.800 gutar som vilar i massgravarna �r gutar fr�n norra Gotland, generationen efter de som gjorde slavsylta av Birger Magnusson arm� 1313 (om du vill kan du dra dig till minnes att du inte har h�rt ett enda kn�pp om russ och d�ligt utrustade skraltiga gubbar och ungdomar i detta slag d�r gutarna slog svearna). Gotland f�refaller som krigsorganisation ha indelats i settingar (sj�ttedelar), se sidan om Gotlands organisation, som vi �nnu arbetar p�, och det �r allts� 1.800 fr�n Bro och Rute s�tting som blev slagna och vilar vid korsbetningen.

L�t oss anta att det kom omkring 1.800 krigare fr�n de norra s�ttingarna och att ocks� de andra s�ttingarna hade ungef�r lika stor arm�, dvs sammanlagt 4.500 man vilket �r just den siffra Dick Harrison uppgav p� evenemanget. F�rutom Visby, som inte deltog i slaget, s� finns i nutid tv� lite st�rre samh�llen p� norra Gotland, Slite och L�rbro, men ingendera av dessa fanns p� medeltiden och eftersom s�dra Gotland var st�rre, rikare och mera befolkat kan man utan vidare anta att de s�dra s�ttingarna inneh�ll minst 100 man till vardera, dvs den sammanlagda gutniska arm�n var omkring 4.900 man.

Det skall emellertid ocks� till�ggas att gutarna var kraftigt decimerade p� grund av digerd�den som i vart fall fanns p� Gotland 1350, se gravstenen i L�rbro d�r ordet digerd�den n�mns f�r f�rsta g�ngen i historien. Hur mycket digerd�den p�verkade mantalet i den gutniska arm�n vet vi inte, samtida k�llorna s�ger inte ett kn�pp h�rom, men det �r antagligt att det p�verkade negativt.



Det h�lls en liten gudstj�nst efter slaget d� vi hedrade minnet av de som slogs f�r sin frihet i M�sterby.

Om Valdemar Atterdags tyska legoknektar hade m�tt den samlade gutniska arm�n med n�stan 5.000 man �r det rent av troligt att de hade f�rlorat, mer �n tv� gutar per dansk. Men en storr�vare och m�rdare som Atterdag, hundens like, uts�tter sig knappast f�r en s�dan risk om han kan undvika det. Och det �r ocks� vad s�gnerna om slaget s�ger: f�r det f�rsta, det hela genomf�rdes p� rekordtid: den 24 juli landsteg han n�gonstans p� den v�stra kusten och redan den 27 juli stod slaget utanf�r ringmuren i Visby, om vilket samtida k�llor s�ger att han slog ihj�l alldeles f�r m�nga, och f�r det andra, s� stod minst tv� slag i M�sterby - och de s�ttingar som slogs ihj�l p� de tv� dagarna b�r ha varit Hejde, Burs och Kr�klinge s�tting ty enligt s�gnerna kom aldrig Hoburgs s�tting fram.

Nu finns emellertid ett stenkors till som h�nf�rs till kriget mot danskarna, dvs ut�ver det som st�r vid korsbetingen och det som st�r i M�sterby, strax f�rbi M�sterby kyrka mot V�te. Det tredje korset finns ungef�r tv� mil s�der om Ajmunds bro men mitt inne p� en tomt s� vi talar inte om var det st�r. Det ser ut s� h�r:



Enligt de s�gner som finns p�st�s att Atterdag hade sitt f�rsta nattl�ger p� platsen och l�ngt senare p�st�s det vara rest �ver en storman i trakten, men det finns inget som hindrar att karlarna fr�n Hoburgs s�tting ligger h�r (det �r ocks� m�jligt att Burs s�tting har marscherat denna v�g).

- Nu, vad borde Valdemar Atterdag g�ra f�r att slippa m�ta den samlade gutniska arm�n?

Jo, han ser till att m�ta de olika s�ttingarna en och en, och det verkar vara precis vad som har h�nt. Och jag tror att hans flotta ankrade i V�stergarn f�r att det �r n�rmast till Ajmunds bro, samlingsplatsen f�r de mellersta och s�dra s�ttingarna, ty han visste vad han sysslade med, n�got annat hade varit livsfarligt, och d�rtill finns s�gner om att han har haft spioner p� Gotland n�got �r f�re 1361; i f�rbig�ende kan vi v�l ocks� fr�ga om det var d� som V�stergarn f�rsvann som stadsbildning, se V�stergarnsvallen.

Av ovanst�ende anledning tror jag att det �r fel n�r det framst�lls som att gutarna hade dubbelt s� m�nga man p� plats i M�sterby vid slaget, f�rh�llandet b�r rimligen ha varit tv�rtom, dvs danskarna var dubbelt s� m�nga n�r de m�tte de olika s�ttingarna en efter en. Det var d�rf�r danskarna vann kriget, och d�rtill p� rekordtid, fyra dagar.

Och d� kommer vi tillbaka till det jag p�stod ovan, att det spelade ingen roll om danskarna tog sig �ver bron eller inte, eller om de tog sig fram �ver myren. Danskarna var dubbelt s� m�nga vid varje slag mot s�ttingarna, utom det utanf�r murarna i Visby d� �vertaget inte lika stort. Och n�r han m�tte s�ttingarna i M�sterby var aldrig m�let att vinna och f� s�ttingen att kapitulera utan faktiskt att sl� ihj�l s� m�nga som de n�nsin kunde f�r att gutarna inte skulle kunna samla n�gon st�rre arm�; d�rf�r f�rf�ljdes de flyende �ver myren.

Det d�r visar sig ocks� vid slaget utanf�r ringmuren, ty legoknektarna m�rdar s� m�nga de n�nsin kan, s� gott som allihop om vi tror p� siffrorna om storleken av Gotlands arm�. Ty Valdemar kan ju knappast ha vetat att det var hela arm�n fr�n norra Gotland han m�tte, han visste inte om det var b�de Bro och Rute s�tting som stod uppst�llda, han kunde inte ha vetat om Kr�klinge s�tting fortfarande skulle komma. Det var d�rf�r som m�rdandet var s� urskillningsl�st, alla m�rdades. Det var d�rf�r folk i Fide skrev inuti kyrkan att han var en f�hund och det �r ocks� d�rf�r de samtida kr�nikorna s�ger att han slog ihj�l alltf�r m�nga.



Kom nu ih�g att ovanst�ende �r spekulationer. S�g g�rna emot mig, anv�nd kommentar nedan, men anv�nd helst inte argument som att experten den eller den s�ger si eller s�. T�nk sj�lv!

Det �r ett intressant evenemang de uppf�r i M�sterby, Dick Harrison �r utomordentligt kunnig och underh�llande, bes�k allts� M�sterby.