Kristi riddares gård på riddarnas ö

Du kanske tror att Visby var en stillsam handelsstad d�r gnidna k�pm�n sysslade med internationella aff�rer s� gott det gick. Det �r h�ftigare �n s�.

Adolf Sch�ck s�ger p� sid 188 i Boken om Gotland, Esselte, Sthlm 1945:

"Visbys f�rsta blomstringstid stod i ett intimt samband med de korst�g, som efter 1100-talets slut ig�ngsattes mot �stersj�kustens hedniska folkstammar (finnar, kareler, ester, liver, letter, kurer och preussare)."

Sch�ck ger ett bredare perspektiv p� Visbys uppkomst �n det vanliga, dvs handelsm�n som bedrev transitohandel med �stersj�ns varor, ty handeln utvecklades tillsammans med korst�gen. Det var inte enbart handel som fick Visby att blomstra.

S:ta Carin

Inuti ruinen av S:t Carin - bilden ovan - p� Stora Torget i Visby ligger ganska m�nga begravda, ett par hundra r�r det sig s�kert om, och dessb�ttre finns Franciskanernas �rsbok i beh�ll; den f�rdes fr�n mitten av 1300-talet till b�rjan av 1500-talet. I begravningslistan f�rtecknas de som begravts i kyrkan, under gr�smattan ovan. Sj�lva golvet beh�vde den danske l�nsinnehavaren Henrik Rosenkrantzs i b�rjan av 1500-talet, vill jag minnas, och Otto Rud, en senare l�nsinnehavare, l�t b�ka runt inuti ruinen p� jakt efter salpeter till krut sa arkeolog Per Widerstr�m. Det finns emellertid kvar n�gra gravstenar i kyrkan ehuru det �r f�ga troligt att de ligger d�r de skall, och inte heller �r det n�gon som vet hur m�nga gravar det egentligen finns kvar.

Begravningslistan

Relief fr�n 1100- eller 1200-talet p� Gr�tlingbo kyrka, se ocks� N�gra Arnar.

I begravningslistan i Franciskanernas �rsbok finns n�gra riddare n�mnda, allts� inte Arn utan p� riktigt:

Herr Wogen Askersson, riddare; Herr Hans Bospol, riddare; Herr Rembold Sanewitze, riddare; Herr Bosse van Kalande, riddare; Herr Gotskalk Krowl av korsriddarnas orden och Herr Albrekt Nothaft, riddare van Werenberg.

Det finns ocks� en annorlunda gravnotis, n�mligen: "Rudvi fr�n Kristi riddares g�rd". Och genom den notisen blir det sp�nnande p� riktigt, ty Rudvi �r ett gotl�ndskt flicknamn och vi kan gott anta att Rudvi hade n�gon slags position p� Kristi riddares g�rd, kanh�nda en husmor eller sjuksk�terska, och d�rtill vet vi genom notisen att Kristi riddares g�rd faktiskt fanns.

H�r kan du se vad Dick Harrisson s�ger om Riktiga svenska riddare - Gotland n�mns f�rst�s inte, trots att Harrisson s�ger att i de tidiga riddarnas utstyrsel ingick bl a en stor och tung s.k. tunnhj�lm - se p� bilden ovan.

Hugo Yrwing s�ger p� sid 18 i Gotl�ndskt Arkiv 1978 att man kan r�kna med att redan Sv�rdsbr�draorden, Kristi riddare, hade en anl�ggning i Visby som st�tt till pilgrimers och korst�gsfarares tj�nst. Yrwing g�r en j�mf�relse med f�rh�llandena i L�beck och s�ger att en s�dan kan "urkundligt bel�ggas" i L�beck eftersom i utdrag fr�n den f�rlorade Oberstadtbuch n�mns "Domus militum Christi", och s� antar han att en s�dan anl�ggning ocks� fanns i Visby. Det �r i och f�r sig intressanta slutsatser men dessb�ttre n�mns allts� Kristi riddares g�rd i Franciskanernas Necrologium, d�dsboken.

F�rbud att s�lja vapen

Vi har f�rut i f�rbig�ende n�mnt att en p�ve f�rs�kte f� gutarna att sluta s�lja vapen. Mera utf�rligt s� var det p�ven Gregorius IX som 16 februari 1229 skrev till biskopen i Link�ping och abboten i Romakloster, som tydligen ocks� var prost i Visby, och f�rbj�d gutarnas handel med vapen, h�star, skepp, livsmedel och andra varor med folken kring Finska viken (att p�ven ocks� skrev till biskopen i Link�ping beror p� att han var gutarnas biskop emedan gutarna av praktiska sk�l utsett honom, se N�rmaste biskop - h�r �r det ocks� bra att k�nna till att gutarna hade ett eget avtal med p�vestolen, t ex har biskopstionde aldrig n�gonsin betalats p� Gotland).

Kristi riddare

I en fotnot till st�llet d�r Rudvi fr�n Kristi riddare n�mns i Franciskanernas �rsbok s�gs att dessa riddare tillh�rde "Tyska orden, ursprungligen Sv�rdsriddarorden".

Kristi riddare, fratres militiae Christi, Sv�rdsriddarorden, stiftades av biskop Albert av Riga, von Buxth�vden, och abbotten i cistercienserklostret D�nam�nde f�r att ha en permanent styrka i Livland att skydda de redan omv�nda och hj�lpa till att kristna s�dana som inte alls var begivna p� n�gra fr�lserier; med Livland avses omr�den inom s�v�l Lettland som Estland. Missionen d�r hade p�b�rjats redan i slutet av 1100-talet och i tiderna d�romkring uts�gs munken Meinhard till biskop; han hade sitt s�te i Yxkull, d�r hantverkare fr�n Gotland byggde den f�rsta kyrkan.

Strax efter erh�llen titel reste biskop Albert �r 1199 till Gotland och lyckades f� med sig omkring 500 m�n f�r att sv�rdledes p�b�rja kristnandet av Livland. Henrik av Lettland s�ger i sin livl�ndska kr�nika, se Wikipedia, att under de b�da f�rsta decennierna av 1200-talet begav biskop Albert sig s� gott som �rligen till Tyskland f�r att �terv�nda med pilgrimer och korsfarare som mot avlat deltog i vansinnet. Och Yrwing s�ger i Gotl�ndskt Arkiv att inslaget av riddare och adelsm�n var av s�rskild betydelse f�r deras vana att handskas med tidens vapen. Det var dessa riddare, adelsm�n och andra som samlades p� Kristi riddares g�rd i Visby i avbidan p� �verfart till Livland.

Vi kan v�l parentetiskt inskjuta att Riga f�rmodligen utvecklats av k�pm�n fr�n Gotland och att staden vid biskop Alberts grundande 1201 �tnj�t bl a gutniskt r�tt, jus gutorum, och gutniskt myntsystem och pengav�rde. Inte l�ngt fr�n Riga finns gutniska skeppss�ttningar fr�n brons�ldern, se Skeppss�ttningar, och gutarna hade d�rtill en koloni i Lettland redan p� 600-talet, se Gutarnas kolonier; Yxkull (Ik��ile) ligger omkring 30 mil uppstr�ms p� floden Daugava (eller Dyna, se Utvandrarna i Gutasagan). Hur m�nga saker som hittats i den gotl�ndska jorden som kommer fr�n Lettland vet jag inte, en sorts vikingatida dr�ktn�lar n�mns ofta; och jag vill minnas att man har hittat en hel dam ocks�, en lettisk fru till n�gon gute. Och vidare skall vi tala om att Roma kloster under sin storhetstid bl a �gde omkring en femtedel av hela dagens Estland.

Sv�rdsriddarorden, som d�rvid kallades Livl�ndska orden, tvingades 1237 ing� f�rbund med Tyska orden, som erk�ndes detta �r, och Tyska orden �vertog f�rmodligen Kristi riddares g�rd, d�r ovann�mnda riddare begravna i S:ta Carin hade sin dagliga g�rning eller m�h�nda hemv�ndande dog av skador.

Kristi riddare avlade f�rutom de tre munkl�ftena, dvs blind lydnad, kyskhet och fattigdom, ocks� ett fj�rde, n�mligen att k�mpa mot hedningar. P�ven bekr�ftade orden som antog tempelherrarnas regel. Riddarna hade en vit mantel med ett r�tt kors, och under detta kors ett r�tt sv�rd, varf�r de ocks� kallades Sv�rdsorden eller Sv�rdsbr�draorden. P� Wikipedia kan du se ordens vapen och sigill. Och p� en gravsten i Hall kyrka, f�rresten, s� finns ett kors som jag tidigare antagit vara ett Georgskors men det kanske �r en Kristi riddare i st�llet.

Kristi riddares g�rd

All text ovan �r ett f�rs�k att kort ge en bakgrund till vad Kristi riddare var f�r n�gra och vad det hela handlade om. Finns det n�got kvar av dessa riddare, dessa korst�g, dessa vanvettiga �vergrepp, f�rutom namn? - Ja, det g�r det. Helgeand.

Bilden ovan visar ruinen efter Helgeandskyrkan i Visby. I det gula huset till h�ger finns i dag Visby stift men p� den tidiga medeltiden l�g antagligen Kristi Riddares g�rd exakt d�r; senare omvandlades till hela till en stiftelse f�r sjukv�rd. Nuvarande hus b�rjade byggas 1783 och har sen dessa tj�nat som "D�rhus och Curativt Sjukhus", fattigstuga, brygghus, Gotlands Milit�rstab huserade d�r ett tag och nu �r kyrkan tillbaka genom Visby Stift (h�r kan du l�sa mer om fastigheten och huset). Kvarteret d�r s�v�l ruin som Visby Stift ligger �r trekantigt och har sett ut s� sen medeltiden ehuru det var mer bebyggt under avsomnade �rhundraden.

Jag stod p� Kristi riddares g�rd n�r jag tog kortet ovan.



Fr�n �ldre teckningar och litografier vet vi att kyrkoruinen en g�ng i v�rlden h�ngde samman med f�retr�daren till det Gula huset ovan. Helgeandsruinen �r lite annorlunda p� s� s�tt att taket i den f�rsta v�ningen har en �ppen ring, ungef�r som p� Centralen i Stockholm d�r man uppifr�n kan kika ner p� folk, och det antas att ocks� denna �vre v�ning stod i direkt f�rbindelse med anl�ggningen d�r Visby Stift i dag ligger, dvs riddarna kunde g� raka sp�ret fr�n sina logement till kyrkan och kika p� Gudstj�nsten ovanifr�n. P� bilden ovan ser du in i kyrkoruinen d�r "ringen" omg�rdas av ett staket.


Rester av de sammanbindande murarna finns kvar.

Sparb�ssan i Novgorod

Hugo Yrwing s�ger i Gotl�ndskt Arkiv 1978 att i ett brev 1449 fr�n Reval till Dorpat, som handlar om hyran av Gutag�rd (Republiken Gotlands handelsg�rd i Novgorod som vid tiden var uthyrd till Hansan) finns en passus om hur man skall f�rfara med de medel som samlades i "hilgen gestes bussze", som h�ngde inte bara p� Gutag�rden utan ocks� p� den Tyska g�rden. Sen gammalt, s�ger brevskrivaren, brukade man samla g�vor och upphittade pengar till f�rm�n f�r de sjuka i helgeandshospitalet p� Gotland, men, s�vitt g�r att begripa, skulle p� 1400-talet pengarna f�rdelas med h�lften var till Gotland och Dorpat.

"Om s� har skett", s�gs det i Yrwings �vers�ttning, "m�tte v�l ni veta och de som s�rjt d�rf�r - har domarna p� Gotland f�r �vrigt ingenting med pengarna att g�ra..."

Sen "�ldre tider" har allts� insamlingsb�ssans medel i Novgorod �vers�nts till domarna p� Gotland till f�rm�n f�r helgeandsstiftelsen, och domarna p� Gotland �r de h�gsta styresm�nnen i Republiken Gotland, dvs domarna i Gutnaltinget. Och det v�cker fr�gor om tillkomsten av s�v�l Kristi riddares g�rd som Helgeandskyrkan.

Yrwing s�ger, s 22, att: "De som l�t bygga helgeandshospitalet m�ste n�mligen ha avsett att skapa ett helgeandshus f�r �n i dess helhet." F�rutom att Yrwing anv�nder ordet "m�ste" p� ett l�ttvindigt s�tt - anv�nd inte det ordet om du �r os�ker p� vad det betyder - s� hade Republiken Gotland ett finger med i spelet. Yrwing s�ger dock vidare att: "Oktagonens dubbla plan kan inte ha med gotl�ndska intressen att g�ra. D�rmed �terst�r knappast mer �n en t�nkbar initiativtagare till helgeandsoktogonen i Visby, n�mligen Tyska orden."

Varf�r det inte skulle ligga i gutarnas intresse att ha dubbla plan i en sjukhuskyrka redovisar dock inte Yrwing utan han antar bara att det inte kan det; det �r sv�rt att f�rst�. Och han s�ger ocks�: "Tyska orden hade i och med sammanslagningen med sv�rdsbr�derna intr�tt som en ny och viktig medlem i Visbysamh�llet." Ocks� det �r r�tt sv�rt att f�rst� ty n�gon frist�ende Visbysamh�lle fanns inte d� Helgeand byggdes �rtiondena f�re 1250, utan Gutnaltinget i Republiken Gotland var det h�gsta politiska organet och Visby var underst�llt detta organ. Yrwing torde allts� mena att Tyska orden intr�tt som en ny och viktig medlem p� Gotland, dvs en samarbetspartner, vilket f�rmodligen visade sig under inb�rdeskriget 1288.

Man kan allts� i motsats till Yrwing, f�refaller det mig, anta att Kristi riddare g�rd byggdes i utkanten av bebyggelsen i det d�tida Visby av Republiken Gotland f�r att ta hand om pilgrimer och korst�gsfarare som passerade genom Visby, kanh�nda genom n�got slags samarbete med Tyska orden. Vi passar ocks� p� att p�minna om Artlenburgprivilegiet 1161, d�r gutar och tyskar ingick evig fred.

Riddarnas �

F�rutom alla �vriga epitet - Rosornas �, Barnens �n, Sj�r�varnas � osv - som brukar tillskrivas Gotland kan man allts� gott ocks� l�gga till Riddarnas �. Yrwing ber�ttar att det vid olika tillf�llen kunde finnas upp till ett par hundra riddare i L�beck varf�r f�rh�llandet nog var likadant i Visby. I svenska skolb�cker brukar det ber�ttas om de korst�g som svenskar f�retog till Finland och Estland, Erik den helige, Birger Jarls osv, men det �r nog bara mindre tilltag om man j�mf�r med det som h�nde p� Gotland. H�r str�mmande riddare genom staden i �rhundraden, vita mantlar, r�da sv�rd, sm�llande fanor, och kanh�nda �vade de sina f�rdigheter p� f�lten utanf�r ringmuren d�r ocks� dagens riddarspel anordnas.

Men det var nog inte gutar som l�g bakom dessa korst�gsgalenskaper, �ven om det alldeles s�kert ocks� fanns gutar bland riddarna, kanske �r de olika relieferna av riddare p� kyrkor som t ex V�nge, V�te och Gr�tlingbo (bilden ovan, se N�gra Arnar) helt enkelt minnen fr�n denna tid.



Ocks� i dag �r Gotland Sveriges h�stt�taste l�n och ocks� i dag har vi Sveriges b�sta riddare och de riddarspel som uppf�rs p� somrarna �r popul�ra.

- Givetvis f�r inget gotl�ndskt barn l�ra sig ett enda ord om riddarna i skolan - det �r alldeles f�r h�ftigt.