Visby under stenåldern

Gotlands nordv�stkust �r mestadels brant och sv�rtillg�nglig och har branta klintar som stupar lodr�tt. Just detta besv�rliga hinder har innanf�r Visbys ringmur om�jliggjort byggnation l�ngs Klinten, med ett f�tal undantag. Det �r troligt att det under sten�ldern, kanske vid nuvarande H�stgatan, funnits en passage d�r det var l�tt att ta sig ned till stranden.

Havslinjen befann sig p� sten�ldern i h�jd med nuvarande S:t Hansgatan och klimatet var betydligt mildare. F�ljer man denna gata i Visby och t�nker sig havsniv�n ca 4-5 meter h�gre, kan man ana hur obetydlig strandremsan var p� denna tid.

Den �ldsta bos�ttningen som man funnit sp�r av i jordlagren innanf�r muren, �r ca 4 000 �r gammal. Vid utgr�vningarna invid Stora Torget har man funnit en sten�ldersboplats och det �r troligt att s�ljakt och fiske varit deras huvudsakliga f�dok�lla

Visbys f�rsta innev�nare levde under enkla f�rh�llanden och tillverkade sina enkla redskap av sten, horn och ben. De levde i rishyddor eller i grottor och under klipputspr�ng i klinten. Man har bl a funnit fiskkrokar av ben, stenyxor och harpuner vid utgr�vningarna. Att det fanns rikligt med k�llor och f�rskvatten och att klinten var l�tt att f�rsvara bidrog s�kert ocks� till att platsen befolkades.

Efter sten�ldern f�ljer en l�ng period, d� m�nniskan tycks ha �vergivit Visby eftersom inga fynd i jordlagren tyder p� att det funnits bos�ttningar. F�rst under tidig vikingatid kan man p� nytt tala om en fast bos�ttning eller �tminstone en permanent bebyggelse.