Vikingatiden på Gotland

Vikingatiden, en del av yngre j�rn�ldern, �r ett relativt kort avsnitt i den nordiska historien. Perioden 850-1050 e.Kr (kanske 750 till 1100 nuf�rtin) brukar anv�ndas i skolb�cker, men bara som en �vergripande ungef�rlighet. H�r skall vi f�rs�ka redog�ra f�r vad Gotland hade f�r sig under vikingatiden.

Mycket av vad som st�r p� denna sida f�refaller vara v�ldigt sv�rt att ta till sig. Men f�r att ingen skall beh�va tro att vi har drabbats av storhetsvansinne s� ska h�r s�gas att all kultur p� Gotland i stort sett �r platt intet mot vad assyrier, babylonier, egyptier, fenicier, kineser, greker, romare och m�nga andra har �stadkommit. Men d�remot, med svenska m�tt m�tt, �r Gotland faktiskt r�tt h�ftigt fr�n arla i urtid fram till medeltidens slut n�r danskar och d�refter slutgiltigt svenskar intog Gotland.

Inget trollslag

Det �r inte s� att att vikingatiden uppstod som genom ett trollslag. Gotland hade redan en v�ldig l�ng tradition som sj�farande nation n�r vikingatiden b�rjade, se bl a Gotlands kolonier. Man har hittar sn�ckor fr�n Medelhavet i sten�ldersgravar, det seglar hela flottor av skepps�ttningar fr�n brons�ldern, t ex G�lrum, de f�rsta j�rnugnarna osv.

Det finns hur mycket som helst som bevisar att Gotland var v�l utvecklat l�ngt f�re vikingatiden. Bildstenen till v�nster �r inte vikingatida utan fr�n n�gon g�ng mellan 400-600 efter Kristus, och se ocks� de m�nga k�mpgravarna (husgrunder) som �vergavs l�ngt f�re vikingatiden.

Gotland ett eget land

�ven om tr�torna emellan�t varit stora mellan Danmark och Sverige om vilket land Gotland tillh�rde s� var nog Gotland l�ngt fram i medeltiden ett alldeles eget land, se Republiken, Gotlands skriftligt k�nda historia och vad Petrus de Dacia sa 1280.

Vi har emellertid inte konstaterat n�gon vikingatida stad p� Gotland. �n. Det skulle dock vara roligt att veta vad som g�mmer sig i jorden runt s�v�l Bogeviken som V�stergarn och Paviken.

Och som du kanh�nda vet s� s�ger Gutasagan att gutarna frivilligt gick under suia kunung f�r handelns skull (m�nga vill att gutarna skulle ha underkastat sig svearna, se t ex sidan om Lokalpatriotism, men det �nsket�nkande); m�nga tycks ocks� missta "suia kunung" f�r Sveriges konung.

Runorna f�rst p� Gotland

Skolbokskunskapen �r att runorna var vikingarnas spr�k i Svealand, och det �r rent av m�jligt eftersom det �r gott om runstenar fr�n tiden ifr�ga d�rst�des, men det �r m�nga �rhundraden efter att runorna kanh�nda uppfanns p� Gotland, se runor, ty s�v�l v�rldens �ldsta ristning som det �ldsta runalfabet har hittats p� Gotland.

Runorna anses ju inte vara frist�ende utan framskapats med grekiska och latinska bokst�ver som f�rebild. Och d� kan det vara bra att k�nna till att omkring 80% av alla romerska dinarer, silverslantar, i Sverige fr�n �rhundraden alldeles e.Kr. har hittats p� Gotland, se t ex Stavars hus. Det �r uppenbart att gutarna hade kontakt med romarna vid tiden d� runorna antas ha uppkommit.

Runor har anv�nts p� Gotland fr�n 200-talet fram till �tminstone 1500-talet, l�ngt �ver 1.000 �r. Och det �r sv�rt att �verskatta det f�rsta runalfabetet som st�r ristat p� Kylverstenen fr�n St�nga socken. Runexpert Sven B. F. Jansson s�ger att: "...denna gamla runrad kan uppfattas som det f�rsta uttrycket icke endast f�r Nordens utan f�r hela den germanska kulturens sj�lvst�ndighet och kraft", se Underbara, magiska Gotland - spr�ket. Och det �r sp�nnande att g� i Gotlands medeltida kyrkor och kika p� runristningar fr�n medeltiden, h�r finns en sida om detta, och konstatera att konsten att skriva med runor m�tte ha varit ganska allm�n p� Gotland.

Bildstenar, m�nga vikingatida bilder

Bildstenar finns fr�n tider l�ngt �ldre �n vikingatiden. S�vitt g�r att begripa anses det allm�nt att det �r romarnas konst som inspirerat gutarna, och i lite �ldre b�cker s� brukar det s�gas ungef�r att bildstenarna bara �r d�liga efterapningar av den sk�na konsten fr�n Medelhavet.

Bildstenarna �r n�stan f�r h�ftiga. Det finns massvis av olika scener och framst�llningar p� dem. Lusl�sare av isl�ndska sagor ser p� ett f�tal scener n�got som de hoppas skall vara den fornnordiska religionen, men man kan nog inte �verf�ra isl�ndska sagor nedtecknade p� 1200-talet till scener p� bildstenar som kan vara uppemot ett halvt millenium �ldre.

Vi har skrivit mycket om bildstenar, klicka p� - bildstenar - s� f�r du fram mycket under rubriken Information. Man har hittat omkring 550 bildstenar p� Gotland, men v�ldigt f� annorst�des. Bildstenar �r allts� ett gutniskt p�hitt, och det �r sk�n och fantastisk konst! Och mera i f�rbig�ende har vi ocks� funderat lite om Valhall - bildstenarnas budskap.

H�lften av de vikingatida fynden

Det �r m�nga gutar som sv�rligen f�rargat sig d� de bes�kt museer i Stockholm, och det har h�nt att gutarna har blockerat f�rjan d� man f�rs�kt b�ra iv�g med �nnu mer - h�lften av alla vikingatida fynd i Sverige �r fr�n Gotland. Knalla in p� Historiska museet i Stockholm och kika efter, d�r till och med en l�ngt h�gre procent av fynden kommer fr�n Gotland.

Det hela kanh�nda kan j�mf�ras med romarnas kulturst�lder fr�n grekerna f�r 2.000 �r sen. Ofta har det anf�rts att fynden �r av riksintresse varf�r de skall f�rvaras i Stockholm, men varf�r fynden inte �r av riksintresse p� Gotland tycks inte finnas n�got vettigt svar p�, f�rutom m�jligen att det �r dyrt att ta sig till Gotland d� det v�l snart som enda region i Sverige inte g�r att ta sig hit till v�gpriser, vilket av obegripligt anledning anses r�ttvist och inte alls diskriminerande.

Omkring 80% av vikingatidens silverskatter

Gotland �r v�rldens skattrikaste st�lle. Cirka 80% av de vikingatida skatterna �sterifr�n �r funna p� Gotland, se den p�b�rjade sidan om Antal och tider, vilket samtidigt �r b�de h�ftigt och h�pnadsv�ckande.



L�nge har det i b�ckerna st�tt att l�sa att de flesta och st�rsta skatterna har man hittat p� den v�stra sidan av Gotland, den som vetter mot Sveriges fastland, och allts� var det d�rifr�n handeln bedrevs. Det �r f�rst�s inte sant, och s�dant fick sig en ordentlig kn�ck n�r man hittade v�rldens st�rsta vikingatida silverskatt, Spillingsskatten, p� �stra Gotland i n�rheten av Bogeviken, d�r man ocks� funnit Pilg�rdsstenen som talar om att gutarna p� �stra Gotland hade aff�rer ner�t Svarta havet till.

Om du tar del av litteraturen om vikingatiden s� kommer du snart till p�st�ende att vikingarnas handel i �sterled bevisas av att man har hittat s� m�nga silverskatter i Sverige. Och s� st�r det ofta som en bisats: "s�rskilt p� Gotland". Man anv�nder allts� of�rblommerat det faktum att man har hittar m�nga skatter p� Gotland som ett bevis f�r fastlandets vikingatid.

Ingalunda hornf�rsedda krigare

Av n�gon outgrundlig anledning p�st�s oftast att de gutniska vikingarna inte var krigare utan i st�llet handelsm�n, som kallas farmannab�nder, medan framf�rallt svearna framst�lls som b�rs�rkar, vilda krigare eller professionella handelsm�n. Och det �r ju konstigt n�r vi vet att en vikingatida sveakung var p� Gotland och fick rej�l med sm�rj och det �r p� Gotland som elefantparten av skatterna har hittats. Och �nnu underligare �r det n�r man inte kan f� se s�rskilt m�nga bilder av vikingatida krigare fr�n Svealand medan det vimlar av s�dana fr�n vikingatidens Gotland.



Krigare p� en bildsten fr�n 700-talet, dvs egentligen f�re vikingatiden, men en vanlig syn p� bildstenar. Och h�r finns mer: Drakhuvudet uppsatt och h�r ett rej�lt vikingaskepp fullastad med krigare och spjut. L�gg m�rke till att ingen enda krigare b�r en hornf�rsedd hj�lm, och det har inte heller hittats en enda hornprydd hj�lm fr�n vikingatiden trots att tusentals gravar har unders�kts p� Gotland.

Ofta framst�lls vikingar med dryckeshornen i h�gsta hugg d� de b�lgar mj�d. Men dryckeshornen var vanliga l�ngt tidigare, under �ldre j�rn�ldern, och n�r man tar del av uppgifter om var s�dana dryckeshorn har hittats blir man �n mer f�rv�nad, ty fyra av fem �r fr�n Gotland.

En liten privat fundering om ordet b�rs�rk kan m�h�nda vara rolig att l�sa, ty ingen vet v�l riktigt s�kert vad ordet kommer ifr�n men det antas betyda att s�rdeles vild krigare som struntar i allt utom att sl�ss, varvid hans egen s�kerhet saknar betydelse. I Gutalagen som nedtecknades i b�rjan av 1200-talet, men �r l�ngt �ldre, f�rekommer ordet "ber" och "berth" ungef�r i betydelsen slag, sl�r, misshandlar och liknande. Och en vanlig inskription p� vikingatida sv�rd �r "Ulfberth", m�h�nda n�gon slags kvalitetsst�mpel, och kan s�kert betyda vargslag, vargbitaren eller n�got �r det h�llet.

Det f�refaller allts� inte mig glasklart att en b�rs�rk var n�gon som var s� arg att han tuggade fradga och hade slitit av sig alla skydd, ringbrynja och s�nt, f�r att l�ttare i sin vrede kunna veva runt med sv�rdet. B�rs�rk kanske bara betyder krigare.

- Vad tror du? Wikipedia tror att det betyder "bj�rns�rk".

Vikingatida stavkyrka

Den enda n�gorlunda bevarade stavkyrkan i Sverige hittades som golv i Hemse kyrka d� den restaurerades, se Hemse kyrka, men sp�r av m�nga s�dana har hittats p� m�nga st�llen p� Gotland, se Stavkyrkor.

N�r kristendomen kom till Gotland �r omtvistat och n�gra tv�rs�kra uppgifter st�r inte att f� - vi spekulerar p� sidorna om Kristna symboler och Gaitk�rku. S�kert �r dock att det p� vikingatiden fanns en kristen kyrka p� gutarnas Holmg�rd i dagens Novgorod ty en uppl�nning dog enligt en runsten i gutarnas kyrka p� 1000-talet, se Olof den helige.

I slutet av vikingatiden finns listor om att att m�nga kristna kyrkor redan hade byggts p� Gotland, se Kyrkornas �lder (tr�kyrkor), och till och med finns kanske ett och annat kvar, se Lite mer om Garde kyrka.

Mer om vikingatiden p� Gotland

S�, det var n�gra n�mnv�rda saker om vikingatiden. Vi inser f�rst�s att ett och annat kan verka f�rargande, men se g�rna saken fr�n gotl�ndskt synvinkel s� kanh�nda ocks� du uppt�cker vilken skatt Gotland �r.

Vill du veta mera s� kika i v�r �rtalshistoria.