Runor![]() Kylverstenen - första tecknet på högre germansk kulturnivåF�rst av allt b�r du kanske l�sa artikeln om betydelsen av runalfabetet fr�n Kylverstenen p� bilden ovan, se Underbara Gotland - spr�ket. Och det �r inte sant att ordet runa kommer fr�n det isl�ndska ordet r�n som betyder hemlighet, ordet �r l�ngt �ldre. Wulfilas gotiska bibel�vers�ttning fr�n 400-talet s�ger n�mligen runor i st�llet f�r mysterier, och det minst 500 �r f�re vikingarna b�rjade skaffa sig land p� Island (landnam). I 1 Kor. 13:2 s�gs som bekant "Och om jag hade profetians g�va och visste alla hemligheter och �gde all kunskap...". Det �r just ordet "hemligheter" som Wulfila har �versatt med ordet "runos". Forngutniska �r det spr�k som ligger n�rmast Wulfilas gotiska, sa spr�kmannen och professorn Elias Wess�n. Ibland kan man som gute till och med l�sa direkt vad Wulfila skrev. S� h�r �terger han bibelst�llet: "Jah jabai habau praufetjans ja witjau allaize runos jah all kundhi..." Nu vet jag inte hur Wulfilas bok ser ut men skulle man �ndra lite p� n�gra av orden ovan s� skulle m�h�nda en och annat s�ga att det �r gutam�l, t ex "ja wit jau alla ize runos"; f�rmodligen skulle m�nga kunna g�ra likadant f�r sitt spr�k. Men f�r den som �r hemma i vad Wulfila s�gs ha skapat det gotiska alfabetet av s� �r det r�tt skojigt att han �terger det grekiska ordet "mysteria" med just j�mt runor. Uppslagsverket Focus (1976) s�ger i alla fall att runor �r skrivtecken som har anv�nts av germanska folk och p�st�s ha utvecklats ur latinska och grekiska skriftformer men att deras form har anpassats till ristning. Runalfabetet brukar kallas futharken efter de inledande skrivtecknen, se t ex en bit ner p� sidan om Hemse kyrka, och kom g�rna ih�g att det var i denna kyrka man fann den enda n�gorlunda bevarande stavkyrkan i Sverige. Runor upptr�der i olika former, �ldst �r de s� kallade germanska runorna, cirka 200 efter Kristi f�delse, och det �r just s�dana som har anv�nts i de tidigaste nordiska inskrifterna. En spjutspets fr�n Stenkyrka socken p� Gotland �r bland de �ldsta ristningarna i v�rlden ("Gaois" st�r det p� den), bilden ovan. ![]() Bilden ovan �r det �ldsta k�nda runalfabetet i v�rlden, fr�n Kylverstenen i St�nga som ocks� ligger p� Gotland, d�r undertecknad antar att de uppfann runorna. Spr�kforskarna brukar oftast vara ben�gna att p� oklara grunder i st�llet h�nvisa runornas uppfinnande till omr�det runt floden Wizla i Polen (det var f�rresten fullt av gutar d�r vid tiden ifr�ga). Det d�r med att runor har med hemligheter, magi och s�nt att skaffa �r sena tiders barn. Att man var s�rskilt magisk med kunskaper i runristning, hemliga tecken och s�nt �r nog trams alltihop, p�hittat l�ngt senare �n runorna sj�lva, t ex i Egil Skallagrimsson saga d�r han som bekant r�ttar till de l�kande runorna under kudden f�r en medvetsl�s dam i V�rmland som genast vaknar. Om man r�knar landskap s� �r det bara Uppland och S�rmland som har fler runstenar �n Gotland. ![]() Sommaren 1903 hittade n�mligen en pojke, Per Josef Enstr�m, en stenh�ll med ristade tecknen. Representanter fr�n Statens Historiska museum tillkallades, de inventerade fyndplatsen, ins�g fyndets v�rde, k�pte stenen f�r en spottstyver och stack till Stockholm med den i bagaget. Flera runologer unders�kte stenen och n�r den var tydd hade de f�tt fram det �ldsta k�nda runalfabetet i v�rlden. Den 24-radiga futharken, den �ldre runraden, anv�ndes p� nordiskt omr�de fram till 6-700-talen efter Kristus. ![]() H�r �r allts� runorna fr�n Kylverstenen, s�dana runor som ovan kallats germanska och tillh�r den �ldsta formen. Ur denna form utvecklades enklare runalfabet, de svensk-norska runorna, som har anv�nts framf�rallt i inskrifter fr�n 8-900-talen, t ex p� den ber�mda R�kstenen, och de danska runorna, som har anv�nts bl a i de talrika mellansvenska inskrifterna fr�n 1000-talet, omkring 600 �r efter Kylverstenen. De senare runalfabetena inneh�ll bara 16 tecken, varf�r de med tiden p� sina st�llen f�rs�gs med punkttecken f�r olika ljud som saknade eget tecken. ![]() P� Kylverstenen st�r "sueus". Forskarna s�ger f�rst�s att det d�r ger ingen spr�kligt mening men att s�na d�r palindrom var efters�kta i besv�rjelseformer. P� n�got s�tt �r det v�l besv�rligt att det st�r svear p� en gotl�ndsk sten fr�n 400-talet. ![]() De flesta bevarade runinskrifterna �terfinns p� runstenar, inristade i ett band eller en slinga eller s� - ornerade med ormhuvuden eller stj�rt p� 1000-talet. Slingorna blev allt praktfullare med tiden, och nu f�r tiden kallas de f�r orm- eller drakslingor; p� en runristad gravsten p� s�dra Gotland st�r att ristaren lade orm�dlorna skickligt. De �ldsta runstenarna �r fr�n 400-talet, d�ribland Kylverstenen som har hela alfabetet, men de flesta ristades l�ngt senare, p� 1000-talet. I Sverige finns �ver 2000 runstenar, 1000 bara i Uppland, i Danmark med Sk�ne �ver 200 stycken och ett 50-tal i Norge. �ven p� de Brittiska �arna f�rekommer runstenar, d� ristade med anglosaxiska runor. I uppslagsverk och liknande brukar det dras till med att runornas glansperiod inf�ll under vikingatiden, dvs under den tid de senkomna runorna i Svealand ristades, men det borde kanske ifr�gas�ttas. �rtusendeN�stan framme i 1600-talet, 1582 f�r att vara mer exakt, s� finns det en runrad som visar att konsten att l�sa runor fortfarande begrundades, se Envar som l�ser detta - runkunskap i minst 1.200 �r./text och foto Bernt Enderborg ![]() Guteknappen - platsguideGenom att trycka p� en knapp p� mobilen med gps f�r du gudning. St�r du t ex n�ra en kyrka f�r du information om kyrkan och en lista p� vad som finns i n�rheten.Platsguiden fungerar f�rst�s bara n�r du �r p� Gotland. Mobilanpassat finns p� Visit Hemse - klicka p� hj�rtanet. I n�rheten - f�gelv�genArtiklarKillingmyr, nyanlagd v�tmark, 4,2 kmEvenemangSt�ngaspelen, 2,3 kmFornborgarBendesborg, 3,1 kmLojsta slott, 3,7 km FritidGropen i St�nga, 4,7 kmGravf�ltDuckarvegraven, 3,7 kmRojrhagen, 4,1 km HistoriaL�nghusportalen i St�nga kyrka, 1,7 kmKuriosaGuldkotten - Rockdia 2002, 3,6 kmLojsta slott, 3,7 km Mangard - med anor fr�n vikingatiden, 3,4 km R�tt Guta aln - alnlikare, 1,7 km KyrkaEtelhem kyrka, 4,6 kmLye kyrka, 3,5 km St�nga kyrka, 1,7 km K�seriT�nk mer, 3,5 kmV�rdegrund, 1,3 km K�mpgravarStabbgard, 351 mLekarSt�rta st�ng, 2,6 kmMuseerLojsta hall och slott, 3,8 kmM�lningarMedeltida glasm�lningar, 3,6 kmNaturreservatSigdes, 5,1 kmPlatserLillrone kvarn, 2,4 kmStangmalmen, idrottsplatsen i St�nga, 2,1 km Str�mma �, Malby �, 2,3 km ReklamSt�nga mejeri - hyr lokal, 2,0 kmSkulpturBarnamorden, 3,6 kmBarnamorden i St�nga, 1,5 km Christus natus est, 1,7 km Dopfunten i St�nga, 1,7 km Dopfuntsfoten - Hegvald, 4,6 km H�grelieferna i St�nga, 1,7 km Lejonskulpturen, 4,6 km Relikkista fr�n 1100-talet, 3,5 km T�nkaren i Lye, 3,5 km SockenEtelhem socken, 4,6 kmStr�nderSigvaldebadet, 6,0 kmTr�skBrotr�sk, 3,5 kmHageby tr�sk, 3,2 km Rammtr�sk, 3,9 km �ngenEtelhem kyrk�ng, 4,3 kmBageri8,8 km, Heart of SwedenBanker8,8 km, Handelsbanken Hemse8,5 km, Swedbank i Hemse Bil etc.8,8 km, Bilm�klarna ABButik8,7 km, Sudergolv ABByggbranschen8,6 km, Byggman Gotland AB8,8 km, F�rghuset AB 9,2 km, Gotlandsbyggen AB 8,9 km, Mullvalds AB 8,6 km, XL bygg Svahns Caf�er8,6 km, Jonassons Bageri & KonditoriD�ckservice8,8 km, Hemse Bil & D�ck9,5 km, Kvarnbackens d�ck Fastigheter8,9 km, Dusehuset HB8,5 km, Fastighets AB B�set F�rening8,6 km, Hemse F�retagarf�rening8,4 km, Hemseg�rden 8,4 km, R�da Korset Kupan Hemse F�rs�kringar8,8 km, L�nsf�rs�kringar HemseGuldsmide8,5 km, Hemse Guld & PresentGummivaror9,0 km, Gotlands Gummifabrik ABGym8,5 km, SudergymG�rdsbutik9,5 km, Hulte EkoHantverkare7,6 km, Halldings Hyrt�lt8,8 km, YIT Building Systems AB H�rfris�rer8,5 km, H�rknuten8,9 km, H�rstudion 8,8 km, Salong Kal� Kiosk8,5 km, Hemse Tobak & SpelKl�der8,6 km, Hemse Bekl�dnadsaff�rKommunikation9,5 km, Gotlands Delgivningstj�nst ABKonsulter8,8 km, LRF Konsult HemseKontorsvaror8,6 km, Hemse Krut & PappershandelLivsmedel8,5 km, Coop Konsum Gotland8,5 km, Hemse fiskaff�r 8,5 km, ICA Supermarket Hemse Milj�8,6 km, Hemse Skog & Milj�Musik9,1 km, Musikstudion M�senPost8,9 km, Postcenter HemseRedovisningskonsult8,8 km, Sudrets Redovisningsbyr� ABShopping8,9 km, Elektronikservice AB7,4 km, Gotlands Kuri�sa 8,8 km, Ladan Hemse 8,5 km, Systembolaget Hemse Sjukv�rd8,5 km, Apoteket KronanSkola8,4 km, Vuxenskolan HemseTyger8,9 km, Hemse Tyg & GarnVerkst�der8,7 km, Hemse Skog & Maskin8,7 km, Siltbergs Smide AB Kulturevenemang p� Gotland
1) KylverstenenInskripsjonen p� Kylverstenen har blitt l�st av Dr. philos. Kjell Aartun.Send meg din E-mail adresse s� f�r du den p� Tysk og Norsk. Fr�ga Vart skall jag skicka min epostadress [email protected]? 2) Gotlandskomplex, varf�r detGotland beh�ver v�l inte framh�va sig som n�got speciellt? Alla vet v�l att Gotland under l�ng tid intagit en s�rskild plats i �stersj�n! Till och med vi s.k. "dumma" sk�ningar och danskar har f�tt l�ra oss att Gotland har haft en speciell betydelse i �stersj�n, trots en intensiv svensk motpropaganda. Vad vill ni bevisa med runornas ursprung? Har Ni ett komplex? Det borde ni inte ha. Gotland i sig r�cker l�ngt som det �r!Mvh GG --- webmastern kommenterar --- Hej GG! Att vi skriver om Gotlands historia p� en sajt om Gotland kan v�l inte vara s� f�rf�rligt. Och jag h�ller med om att alla f�r l�ra sig att Gotland, och framf�r allt Visby, har haft en speciell betydelse i �stersj�n, men vi anser att de flesta har f�tt l�ra sig fel saker, och d�rtill alldeles f�r lite. Som t ex om Kylverstenen, som i sj�lva verket �r �nnu h�ftigare, ty "...denna gamla runrad kan uppfattas som det f�rsta uttrycket icke endast f�r Nordens utan f�r hela den germanska kulturens sj�lvst�ndighet och kraft" - citatet kommer fr�n en fastl�nning, se Underbara Gotland - spr�ket. Det vi vill bevisa med denna sida �r att det �r lika sannolikt att runorna har uppst�tt p� Gotland som n�gon annanstans, t o m sannolikare. Och nej, vi har inte komplex, s�nt �r det bara dumt folk som lider av. /bernt 3) Underbar info!Jag �r �vertygad att Gotland har s� mycket mer historia dold under mossen av tidens gl�mska, jag hittade en g�ng en pilspets i muren p� Torsborg! N�gon ville tydligen de p� insidan illa, hur som.Tack f�r en toppen sida! -Ulf webmaster kommenterar- Tack Ulf! Dina ord v�rmer.4) Uppland l�n?Det finns inget l�n som heter "Upplands l�n", det heter Uppsala l�n, och dessutom har �ven Stockholms l�n fler runstenar �n Gotland. Sedan brukar vi inom arkeologin inte arbeta l�nsvis utan landskapsvis, varf�r vi i dessa sammanhang brukar tala om landskapen Uppland och S�dermanland och inte l�nen Uppsala, Stockholm och S�dermanland. Detta �r inget klagom�l, det �r bara p�pekande om felaktiga fakta p� din sida.webmaster kommenterar- Tackar! Vi r�ttar. 5) KylverstenenHej.Fick ni n�gonsin n�gon �vers�ttning p� Kylverstenen p� mailen ? Jag �r intresserad av att f� ta del av den om s� �r fallet. Mvh Henrik Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här. Mer informationMer om Runor: l�nkar, karta - för annat se Information.Mer om Annorstädes: länkar, karta. |
|||