text bild karta   info, a-ö

Runor

Gotland | Runor | Utskrift | Mobilsida
Runor
Runor, foto Bernt Enderborg

Kylverstenen - första tecknet på högre germansk kulturnivå


F�rst av allt b�r du kanske l�sa artikeln om betydelsen av runalfabetet fr�n Kylverstenen p� bilden ovan, se Underbara Gotland - spr�ket.

Och det �r inte sant att ordet runa kommer fr�n det isl�ndska ordet r�n som betyder hemlighet, ordet �r l�ngt �ldre. Wulfilas gotiska bibel�vers�ttning fr�n 400-talet s�ger n�mligen runor i st�llet f�r mysterier, och det minst 500 �r f�re vikingarna b�rjade skaffa sig land p� Island (landnam).

I 1 Kor. 13:2 s�gs som bekant "Och om jag hade profetians g�va och visste alla hemligheter och �gde all kunskap...". Det �r just ordet "hemligheter" som Wulfila har �versatt med ordet "runos".

Forngutniska �r det spr�k som ligger n�rmast Wulfilas gotiska, sa spr�kmannen och professorn Elias Wess�n. Ibland kan man som gute till och med l�sa direkt vad Wulfila skrev. S� h�r �terger han bibelst�llet: "Jah jabai habau praufetjans ja witjau allaize runos jah all kundhi..."

Nu vet jag inte hur Wulfilas bok ser ut men skulle man �ndra lite p� n�gra av orden ovan s� skulle m�h�nda en och annat s�ga att det �r gutam�l, t ex "ja wit jau alla ize runos"; f�rmodligen skulle m�nga kunna g�ra likadant f�r sitt spr�k. Men f�r den som �r hemma i vad Wulfila s�gs ha skapat det gotiska alfabetet av s� �r det r�tt skojigt att han �terger det grekiska ordet "mysteria" med just j�mt runor.

Uppslagsverket Focus (1976) s�ger i alla fall att runor �r skrivtecken som har anv�nts av germanska folk och p�st�s ha utvecklats ur latinska och grekiska skriftformer men att deras form har anpassats till ristning. Runalfabetet brukar kallas futharken efter de inledande skrivtecknen, se t ex en bit ner p� sidan om Hemse kyrka, och kom g�rna ih�g att det var i denna kyrka man fann den enda n�gorlunda bevarande stavkyrkan i Sverige.


Runor upptr�der i olika former, �ldst �r de s� kallade germanska runorna, cirka 200 efter Kristi f�delse, och det �r just s�dana som har anv�nts i de tidigaste nordiska inskrifterna. En spjutspets fr�n Stenkyrka socken p� Gotland �r bland de �ldsta ristningarna i v�rlden ("Gaois" st�r det p� den), bilden ovan.

Det äldsta runalfabetet, futharken, på Kylverstenen från Stånga på Gotland

Bilden ovan �r det �ldsta k�nda runalfabetet i v�rlden, fr�n Kylverstenen i St�nga som ocks� ligger p� Gotland, d�r undertecknad antar att de uppfann runorna. Spr�kforskarna brukar oftast vara ben�gna att p� oklara grunder i st�llet h�nvisa runornas uppfinnande till omr�det runt floden Wizla i Polen (det var f�rresten fullt av gutar d�r vid tiden ifr�ga).

Det d�r med att runor har med hemligheter, magi och s�nt att skaffa �r sena tiders barn. Att man var s�rskilt magisk med kunskaper i runristning, hemliga tecken och s�nt �r nog trams alltihop, p�hittat l�ngt senare �n runorna sj�lva, t ex i Egil Skallagrimsson saga d�r han som bekant r�ttar till de l�kande runorna under kudden f�r en medvetsl�s dam i V�rmland som genast vaknar.

Om man r�knar landskap s� �r det bara Uppland och S�rmland som har fler runstenar �n Gotland.

KylverstenenH�r ser du en kopia p� Kylverstenen som st�r i Stabbgard; originalet har kulturtjuvar burit iv�g till Stockholm.

Sommaren 1903 hittade n�mligen en pojke, Per Josef Enstr�m, en stenh�ll med ristade tecknen. Representanter fr�n Statens Historiska museum tillkallades, de inventerade fyndplatsen, ins�g fyndets v�rde, k�pte stenen f�r en spottstyver och stack till Stockholm med den i bagaget.

Flera runologer unders�kte stenen och n�r den var tydd hade de f�tt fram det �ldsta k�nda runalfabetet i v�rlden. Den 24-radiga futharken, den �ldre runraden, anv�ndes p� nordiskt omr�de fram till 6-700-talen efter Kristus.

Kylverstenen från Stånga, original

H�r �r allts� runorna fr�n Kylverstenen, s�dana runor som ovan kallats germanska och tillh�r den �ldsta formen.

Ur denna form utvecklades enklare runalfabet, de svensk-norska runorna, som har anv�nts framf�rallt i inskrifter fr�n 8-900-talen, t ex p� den ber�mda R�kstenen, och de danska runorna, som har anv�nts bl a i de talrika mellansvenska inskrifterna fr�n 1000-talet, omkring 600 �r efter Kylverstenen.

De senare runalfabetena inneh�ll bara 16 tecken, varf�r de med tiden p� sina st�llen f�rs�gs med punkttecken f�r olika ljud som saknade eget tecken.

Palindrom på Kylverstenen i StångaKylverstenen i St�nga socken inneh�ller dock mera intressanta saker, n�mligen ett s� kallat palindrom, ord som kan s�gas s�v�l framifr�n som bakifr�n, t ex "Ni talar bra latin".

P� Kylverstenen st�r "sueus". Forskarna s�ger f�rst�s att det d�r ger ingen spr�kligt mening men att s�na d�r palindrom var efters�kta i besv�rjelseformer. P� n�got s�tt �r det v�l besv�rligt att det st�r svear p� en gotl�ndsk sten fr�n 400-talet.

FutharkenRunorna var i bruk l�ngt fram p� medeltiden; i Lye kyrka kan du se runor fr�n 1500-talet. Ih�rdigast av alla i Sverige var de sk�ntalande �lvdalingarna, som �nnu p� 1800-talet anv�nde en variant som kallas dalrunor; bilden ovan visar det senare alfabetet, 16 tecken, fr�n Gernandts Konversationslexikon 1896.

De flesta bevarade runinskrifterna �terfinns p� runstenar, inristade i ett band eller en slinga eller s� - ornerade med ormhuvuden eller stj�rt p� 1000-talet. Slingorna blev allt praktfullare med tiden, och nu f�r tiden kallas de f�r orm- eller drakslingor; p� en runristad gravsten p� s�dra Gotland st�r att ristaren lade orm�dlorna skickligt.

De �ldsta runstenarna �r fr�n 400-talet, d�ribland Kylverstenen som har hela alfabetet, men de flesta ristades l�ngt senare, p� 1000-talet. I Sverige finns �ver 2000 runstenar, 1000 bara i Uppland, i Danmark med Sk�ne �ver 200 stycken och ett 50-tal i Norge. �ven p� de Brittiska �arna f�rekommer runstenar, d� ristade med anglosaxiska runor.

I uppslagsverk och liknande brukar det dras till med att runornas glansperiod inf�ll under vikingatiden, dvs under den tid de senkomna runorna i Svealand ristades, men det borde kanske ifr�gas�ttas.

�rtusende

N�stan framme i 1600-talet, 1582 f�r att vara mer exakt, s� finns det en runrad som visar att konsten att l�sa runor fortfarande begrundades, se Envar som l�ser detta - runkunskap i minst 1.200 �r.
/text och foto Bernt Enderborg

Platsguide

Guteknappen - platsguide

Genom att trycka p� en knapp p� mobilen med gps f�r du gudning. St�r du t ex n�ra en kyrka f�r du information om kyrkan och en lista p� vad som finns i n�rheten.

Platsguiden fungerar f�rst�s bara n�r du �r p� Gotland. Mobilanpassat finns p� Visit Hemse - klicka p� hj�rtanet.

I n�rheten - f�gelv�gen

Bageri

8,8 km, Heart of Sweden

Banker

8,8 km, Handelsbanken Hemse
8,5 km, Swedbank i Hemse

Bil etc.

8,8 km, Bilm�klarna AB

Butik

8,7 km, Sudergolv AB

Byggbranschen

8,6 km, Byggman Gotland AB
8,8 km, F�rghuset AB
9,2 km, Gotlandsbyggen AB
8,9 km, Mullvalds AB
8,6 km, XL bygg Svahns

Caf�er

8,6 km, Jonassons Bageri & Konditori

D�ckservice

8,8 km, Hemse Bil & D�ck
9,5 km, Kvarnbackens d�ck

Fastigheter

8,9 km, Dusehuset HB
8,5 km, Fastighets AB B�set

F�rening

8,6 km, Hemse F�retagarf�rening
8,4 km, Hemseg�rden
8,4 km, R�da Korset Kupan Hemse

F�rs�kringar

8,8 km, L�nsf�rs�kringar Hemse

Guldsmide

8,5 km, Hemse Guld & Present

Gummivaror

9,0 km, Gotlands Gummifabrik AB

Gym

8,5 km, Sudergym

G�rdsbutik

9,5 km, Hulte Eko

Hantverkare

7,6 km, Halldings Hyrt�lt
8,8 km, YIT Building Systems AB

H�rfris�rer

8,5 km, H�rknuten
8,9 km, H�rstudion
8,8 km, Salong Kal�

Kiosk

8,5 km, Hemse Tobak & Spel

Kl�der

8,6 km, Hemse Bekl�dnadsaff�r

Kommunikation

9,5 km, Gotlands Delgivningstj�nst AB

Konsulter

8,8 km, LRF Konsult Hemse

Kontorsvaror

8,6 km, Hemse Krut & Pappershandel

Livsmedel

8,5 km, Coop Konsum Gotland
8,5 km, Hemse fiskaff�r
8,5 km, ICA Supermarket Hemse

Milj�

8,6 km, Hemse Skog & Milj�

Musik

9,1 km, Musikstudion M�sen

Post

8,9 km, Postcenter Hemse

Redovisningskonsult

8,8 km, Sudrets Redovisningsbyr� AB

Shopping

8,9 km, Elektronikservice AB
7,4 km, Gotlands Kuri�sa
8,8 km, Ladan Hemse
8,5 km, Systembolaget Hemse

Sjukv�rd

8,5 km, Apoteket Kronan

Skola

8,4 km, Vuxenskolan Hemse

Tyger

8,9 km, Hemse Tyg & Garn

Verkst�der

8,7 km, Hemse Skog & Maskin
8,7 km, Siltbergs Smide AB

Kulturevenemang p� Gotland


 

2025

 

juni

14Kulturhistoriska promenader »
Gotlands Folkhögskola, Hemse »
Hemse biblioteket evenemang »
Hemse hembygdsförening »
Sudrets pastorat »
Valborgsm�ssoafton »
Valborg »
Medeltidskyrkorna �ppnar »
Motormarknad & Loppis »
Kristi himmelf�rdsdag »
Handduksdagen, kultur »
Pingstdagen »
Mors dag »
Motorhistoriska fordonsdagen »
Nationaldagen »
Tr�dg�rdsveckan »
Midsommardagen »
Hemsedagen »
Barnk�rveckan »
St�ngaspelen »
F�r�sunds marknad »
Russpremiering »
Slite marknad »
Summaratingg »
Havdhem marknad »
Kr�klingbo marknad »
Kulturarvets dag »
Medeltidskyrkorna st�nger »
F�r�natta »
Klinte marknad »
Hemse torgdag »
H�stlov, l�slov p� Gotland »
Alla helgons dag »
Fars dag »
Internationella dagen »
Skylts�ndag p� Hemse »
Mulde World Cup »
Kramens dag »
Buldardagen »
Internationella kvinnodagen »
Skaparfestivalen, inst�llt t.v. »
Rocka sockorna »
V�rldsvattendagen »
Vattens�gning i Hejde - inst�lld »
P�skdagen »
Bokm�ssa, inst�llt t.v. »



Se vidare Boendesidan

1) Kylverstenen

Inskripsjonen p� Kylverstenen har blitt l�st av Dr. philos. Kjell Aartun.

Send meg din E-mail adresse s� f�r du den p� Tysk og Norsk.

Fr�ga
Vart skall jag skicka min epostadress [email protected]?

2) Gotlandskomplex, varf�r det

Gotland beh�ver v�l inte framh�va sig som n�got speciellt? Alla vet v�l att Gotland under l�ng tid intagit en s�rskild plats i �stersj�n! Till och med vi s.k. "dumma" sk�ningar och danskar har f�tt l�ra oss att Gotland har haft en speciell betydelse i �stersj�n, trots en intensiv svensk motpropaganda. Vad vill ni bevisa med runornas ursprung? Har Ni ett komplex? Det borde ni inte ha. Gotland i sig r�cker l�ngt som det �r!

Mvh
GG

--- webmastern kommenterar ---

Hej GG!

Att vi skriver om Gotlands historia p� en sajt om Gotland kan v�l inte vara s� f�rf�rligt. Och jag h�ller med om att alla f�r l�ra sig att Gotland, och framf�r allt Visby, har haft en speciell betydelse i �stersj�n, men vi anser att de flesta har f�tt l�ra sig fel saker, och d�rtill alldeles f�r lite. Som t ex om Kylverstenen, som i sj�lva verket �r �nnu h�ftigare, ty "...denna gamla runrad kan uppfattas som det f�rsta uttrycket icke endast f�r Nordens utan f�r hela den germanska kulturens sj�lvst�ndighet och kraft" - citatet kommer fr�n en fastl�nning, se Underbara Gotland - spr�ket.

Det vi vill bevisa med denna sida �r att det �r lika sannolikt att runorna har uppst�tt p� Gotland som n�gon annanstans, t o m sannolikare. Och nej, vi har inte komplex, s�nt �r det bara dumt folk som lider av.

/bernt

3) Underbar info!

Jag �r �vertygad att Gotland har s� mycket mer historia dold under mossen av tidens gl�mska, jag hittade en g�ng en pilspets i muren p� Torsborg! N�gon ville tydligen de p� insidan illa, hur som.

Tack f�r en toppen sida!

-Ulf

webmaster kommenterar

- Tack Ulf! Dina ord v�rmer.

4) Uppland l�n?

Det finns inget l�n som heter "Upplands l�n", det heter Uppsala l�n, och dessutom har �ven Stockholms l�n fler runstenar �n Gotland. Sedan brukar vi inom arkeologin inte arbeta l�nsvis utan landskapsvis, varf�r vi i dessa sammanhang brukar tala om landskapen Uppland och S�dermanland och inte l�nen Uppsala, Stockholm och S�dermanland. Detta �r inget klagom�l, det �r bara p�pekande om felaktiga fakta p� din sida.

webmaster kommenterar


- Tackar! Vi r�ttar.

5) Kylverstenen

Hej.

Fick ni n�gonsin n�gon �vers�ttning p� Kylverstenen p� mailen ?
Jag �r intresserad av att f� ta del av den om s� �r fallet.

Mvh Henrik


Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Runor: l�nkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.


OSZAR »