18) Olof den helige

Bilden kommer fr�n V�te kyrka.

Ur Gutasagan

Eptir �et si�an quam helgi olauir kunungr flyandi af nerweigi mi� schipum oc leg�is j hamn. �a sum callar acrgarn �ar la helgi olaujr lengi. �a for ormica af hainaim oc flairj rikir menn till hanns mi� giefum sium �ann ormica gaf hanum tolf we�ru mi� andrum clenatum �a gar helghi olauir kunungr hanum atr agin tua bulla oc aina brai�yxi. �a tok ormica wi�r cristindomj eptir helga olafs kennjdomi Oc gier�i sir byna hus j sama ste� sum nu standr acrgarna kirchia �e�an for helghi olauir til ierzlafs j hulmgar�j

�vers�ttning fr�n boken Sk�nelagen och Gotlandslagen, den vanliga

N�gon tid d�refter kom Olof den helige, kungen, p� flykt fr�n Norge med sina skepp och lade till i den hamn som heter Akergarn. D�r l�g den helige Olof l�nge. D� for Ormica av Hejnum och m�nga andra m�ktiga m�n till honom med sina g�vor. S�lunda gav Ormica honom tolv baggar och andra dyrbarheter. D� gav den helige Olof honom i geng�ld tv� dryckeskar (bullor) och en bredyxa. D� tog Ormica emot kristendomen efter den helige Olofs l�ra. Och han byggde sig ett b�nehus p� den plats, d�r nu Akergarns kyrka st�r. D�rifr�n for Olof den helige till Jaroslav i Holmg�rd.

Kommentar

Det h�r �r ett f�r sorglig stycke av Gutarnas kr�nika. Inte beroende p� vad som s�gs utan p� hur det har tolkats, t ex det d�r om att "D�r l�g helige Olof l�nge" ty det har tagits till int�kt f�r att kr�nikans f�rfattare nog ville d�lja att gutarna blev tv�ngskristnade av den norske kungen. Ocks� en 1600-tals f�rfattare, Strelow, ber�ttar om hur helige Olof slog nordergutarna i ett slag p� Lekarehed i L�rbro medan sudergutarna med h�vdingen Mangard fr�n Lye i spetsen fann r�dligast att foga sig. Strelows historia h�ller m�nga f�r sann eftersom det s�kert "fanns levande ber�ttelser" om detta p� Strelows tid, dvs minst 600 �r efter Olofs bes�k p� Gotland. Det finns gott om underbara historier i Strelows 1600-tals bok och av n�gon anledning brukar den om Gotlands tv�ngskristnande h�llas f�r sann. Jag kan inte ens gissa mig till anledningen.

Likas� �vers�tts ordet "we�ru" med baggar. Det �r inget fel i sig men eftersom gutarna ibland kallades V�dursfolket och har en stolt v�dur vajande p� sina fana s� borde det ha st�tt "v�drar", som baggar �tminstone fordom hette pluralis p� Gotland. Ocks� nuf�rtin �r v�duren en stark symbol f�r ditten och datten, allts� borde det ha f�tt st� kvar. I f�rbig�ende kanske man ocks� kan s�ga att statens gripklo p� Gotland, L�nsstyrelsen, har utsett igelkotten till Gotlands landskapsdjur f�r att vi inte i b�de tid och otid skall p�minnas om v�r historia.

Vad g�ller sj�lva kristendomen s� st�r det nu inte alls att Olof den helige kristnade Ormica, utan d�r st�r att "d� tog Ormica vidare kristendomen efter hans k�nnedom". Kristen var Ormica redan, men vilken s�rskild eller ytterligare l�ra Olof den helige har f�rmedlat �r inte gott att veta - man kan f�rst�s gissa att Olofs l�ra var inh�mtad v�sterifr�n medan gutarna hade tagit hem kristendomen �sterifr�n.

"D�refter for Olof den helige till Jaroslav i Holmg�rd". Det s�gs inte alls att han for till Holmg�rd, utan att han for till Holmg�rden (hulmgar�j = best�md form). Olof den helige for allts� till gutarnas g�rd i Novgorod, den som kallades f�r Holmg�rden.

Passa f�rresten p� att fundera �ver b�tskulpturen p� Langg Jaku ocks�.



Den sista april 2005 s�g hamnen Olof den helige anv�nde ut som ovan. Det �r inte s� l�tt att se p� bilden, som �r sj�lva inloppet, men du ser det enkelt p� plats.



Ormicas byna hus (b�nehus) har f�rst�s renoverats men somt finns kvar fr�n originalet, mer om denna kyrka.

Det h�r f�r de ungarna inte l�ra sig i skolan. T�nk om de visste att kristendomen kom till Gotland �sterifr�n, se t ex Boris och Gleb i Garde kyrka, och att det Ormica gjorde n�r han bytte l�ra var att anpassa sin kristendom fr�n �ster till v�ster, se funderingar p� sidan om Byzantios och ortodoxi.

Det finns mycket att se p� Gotland!