Gålrum gravfält

Gravf�ltet vid G�lrum i Alskog socken har stor variation av gravar fr�n brons�ldern till romersk j�rn�lder. 125 fornl�mningar, varav fem r�sen, �tta skeppss�ttningar, 111 runda stens�ttningar samt en bildsten som 1925 flyttades n�gra kilometer fr�n Tomt�ngskvior till G�lrum. Mindre r�sen och gravar som pryder f�ltet �r fr�n j�rn�ldern fram till Kristi f�delse.

Det st�r ofta att l�sa om skeppss�ttningarna p� bilden ovan i historiska �versiktsb�cker, varvid de oftast beskrivs som en flotta av n�got slag. I tv� av skeppss�ttningarna har man hittat f�rem�l fr�n yngre brons�lder (1000 - 500 f.Kr), s� det �r uppemot 3.000 �r gamla skepp; buktiga skulle kanske Homeros han kallat dem, om han varit f�dd n�r de byggdes.

Bildstenen vid G�lrum

De gutniska bildstenarna �r intressanta saker. Visserligen g�r det inte l�ngre att se bilderna p� denna sten emedan v�der och vind st�ndigt gnatar men de �r tankev�ckande i alla fall.

Bildstenen �r ditflyttad av fornminnes�lskare. Det har hittats fler s�dana i Alskog men de �r kulturr�vade till museer - antagligen st�r en del av Alskogs kulturarv p� Historiska Museet i Stockholm av n�gon f�r gutar obegriplig anledning. Det h�nder ibland att det s�gs att det �r viktiga saker f�r Sveriges kulturarv varf�r tydligen n�got eller n�gra museer i Stockholm skall fyllas med kultur fr�n Gotland, men det �r f�rst�s viktiga saker f�r v�rt kulturarv ocks�.

Gravf�lt

Skogen �r bem�ngd med gravar, och det omr�de som G�lrum �r en del av str�cker sig halvannan mil s�derut (det ligger m�nga fornl�mningar i skogarna). Det �r en vanlig gravtyp som du ser p� bilden ovan, och f�rekommer b�de som brand- och skelettgrav. Under ett och ett halvt �rtusende har d�da begravts i G�lrum. Och d�r finns �ver 100 gravar, de flesta dock mycket l�ga och knappt synliga �ver marken.

Mera gravar

Inne p� omr�det finns ett mindre r�se och det �r en v�l anv�nd stund att g� omkring och kika p� historien. Men det �r v�l fortfarande ett gravf�lt p� n�got s�tt, s� s�tt dig g�rna p� en stor sten och fundera en stund, och l�t ungarna hoppa omkring, men inga grillplatser och s�nt.

Stenformation

Riktigt vad �lskarna (ett gammalt namn p� folk boende i Alskog) har t�nkt sig med stenformationen p� bilden vet jag inte, kanske �r det n�gon slags domarring eller samlingsplats eller s�.

Brons�ldersr�set vid skogskanten p� bilden ovan kallas p� informationstavlan f�r Digerrojr (eller hur de nu stavar), men det �r fel. Digarojr �terfinns n�gra kilometrar s�derut, ovanst�ende r�se ligger i Dikkarehagen men n�got s�rskilt namn har det mig veterligen inte.



G�lrum �r ett st�mningsfullt gravf�lt sen tusentals �r men skeppen bara forts�tter tystl�tet att pl�ja tidernas oroliga b�ljor fram. F�rmodligen g�r lamm (f�r) d�r, ta inte med hunden!

�verkurs - vart skulle dom

Skeppss�ttningarnas riktning oroar mystifaxer och arkeologer, spekulationer finns i m�ngfald. De ligger oftast i riktning nord�st-sydv�st, inte mot soluppg�ngen eller s�, utan de seglar vanligen �t detta h�ll utan att vi vet varf�r. Kanske f�r att Gotland ligger just j�mt s� och skeppen d�rmed f�ljer kusten och str�mmarna. Och kanske kan det stimulera att en n�rliggande hamn, Langbj�nne, tre km n�stan rakt �sterut p� den Ljusa udden (Ljugarn), har en fornborg en liten km upp�t land, Burgen, nyligen tidsf�st till brons�ldern, kanske Gotlands �ldsta fornborg, och d�rmed samtida med skeppss�ttningarna.