text bild karta   info, a-ö

Fornborgen vid Tings backe

Gotland | Kräklingbo socken | Fornborgar | Utskrift | Mobilsida
Fornborgen vid Tings backe
Fornborgen vid Tings backe, foto Bernt Enderborg
Kr�klingbo socken hyser inte enbart Nordens st�rsta fornborg, Tors borg, utan det finns fler, bl a denna som �r 100 meter i diameter och i det n�rmaste cirkelrund; mot �st ligger en terass om 20x10 meter. Det �r vad som finns kvar av muren och vallgraven mot nordv�st p� bilden, och du ser tv� vallar och tv� vallgravar - borgen l�g en g�ng i kanten av vad som i dag kallas Nyg�rdsmyr.

Fornborg, Tings backe, Kräklingbo

Bilden visar en del av den norra muren, borgen �r delvis f�rst�rd av en v�g.

Fornborg, Tings backe, Kräklingbo

Inuti fornborgen ligger det lite stenbumlingar och kanske ocks� en husgrund.

Tings �r ett g�rdsnamn i Kr�klingbo socken, hur gammalt namnet �r vet jag inte, men i dag heter fastigheten Nyg�rds ehuru fornborgen ligger alldeles nedanf�r vad folk i trakterna kallar Tings lammbacke. Sj�lva g�rden Tings ligger 1,5 km sydv�st fr�n borgen, och som framg�r av sidan om Gotlands organisation s� var Kr�klinge ting ett av 20 p� Gotland varf�r det v�l h�lls ting p� denna g�rd.

P� lammbacken (lamm betyder f�rresten f�r) ligger ocks� ett antal husgrunder, tio syns �n i dag, och det �r resterna av tv� g�rdar, f�rmodligen fr�n tidiga j�rn�ldern, �rhundradena kring Kristi f�delse.

Spekulativare tankar


Fornlämningar i Kräklingbo

Bilden ovan kommer fr�n en karta �ver fornl�mningar i Kr�klingbo, fornborgen �r en gulare plupp mitt i bilden. Om n�gon till �ventyrs skulle tycka att det �r v�rst vad vi tjatar om fornl�mningar p� Guteinfo s� f�rs�ker jag med bilden ovan tala om att det �r v�ldigt, v�ldigt lite vi visar - fr�n bilden ovan �r det bara tre, fyra saker vi har skrivit om (men vi kommer f�rmodligen att l�gga till sidor om husgrunderna p� Lammbacken, Kr�klings fornborg, Ryssgraven och gravf�lten vid R�g�kra).

Det �r allts� inte helt p� m�f� som vi l�gger ut information om fornl�mningar utan det ing�r i ett f�rs�k att f�rst� och beskriva Gotland i forna tider, och varf�r man har hittat s� �verv�ldigande m�ngder skatter fr�n j�rn�ldern, t ex omkring 80% av romerska silverslantar i Sverige n�gra hundra �r efter Kristus och samma procent av de arabiska silverskatterna fr�n vikingatiden.

Flatäske

Vattenv�gar

Vi har funderat om Vattenv�garna p� Gotland (sidan ber�r bara Gothems�n och Sudertings�n). Och det �r intressant, men finns det m�jliga vattenv�gar ocks� till fornborgen vid Tings backe?

Vi har tidigare t ex skrivit om Bendesborg, som ligger i Etelhem socken och har kontakt med en i nutid fortfarande stor �, N�rs�n, som tar sin �nde i Amynde (ordet betyder �mynning) i N�r p� syd�stra Gotland, och Halleg�rda fornborg som har kontakt med Gothems�n. Det f�refaller som att tv� anv�ndningsomr�den f�r fornborgar fr�n den �r tiden �r 1), spaning �ver havet, se t ex den makal�sa Herrg�rdsklint, och 2), n�got som har att g�ra med vattenv�garna, t ex fornborgen i H�rsne.

Och �n i dag finns det tv� b�ckar som f�rbinder Nyg�rdsmyr, som fornborgen ligger i kanten av, med havet: Skarnviken i Anga, d�r Koggrund ligger, och en annan via �sterby myr och Smiss myr som rinner ut strax vid Histilles.

In�t land �r Nyg�rdsmyr via vatten f�rbunden med myren i Ala (jag vet inte om hela myren har n�got namn, den nutida v�gen g�r tv�rs �ver den) och vattendraget forts�tter p� andra sidan v�gen f�rbi fornborgen i Gyle upp i skogen mot Ganthem d�r det passerar fornborgen vid Tomase.

- �r detta bara tillf�lligheter, att en del fornborgar ligger vid vattenv�garna?

Under vattenrikare tider - Gotland �r i stort sett utdikat - borde man med ett mindre flytetyg med flat botten, Gutalagen kallar s�dana f�r Myndrickor (mynningsdrickare, se om V�rd av skepp), kunnat ta sig till havet. Och l�gg m�rke till att Gutalagen s�ger att om du hittade en Myndricka utan v�rd vid stranden s� r�ckte det att du ropade tre g�nger och ifall �garen inte h�rde detta s� var b�ten din egendom, du �gde allts� myndrickan som din. Detta b�r v�l rimligen tyda p� att en myndricka inte var s�rskilt v�rdefull, en flotte eller s�.

Eller var det med sl�de p� vattendragens is, nerf�rsbacke till havet, som de fraktade varorna till f�rs�ljning i fr�mmande land, t ex till Koggrund? Sen for de vida, som folk fr�n Ardre i Widf�rdsvik eller som mina p�hittade vikingar i Soluppg�ngen vid Natudd.
/text och foto Bernt Enderborg

Platsguide

Guteknappen - platsguide

Genom att trycka p� en knapp p� mobilen med gps f�r du gudning. St�r du t ex n�ra en kyrka f�r du information om kyrkan och en lista p� vad som finns i n�rheten.

Platsguiden fungerar f�rst�s bara n�r du �r p� Gotland. Mobilanpassat finns p� Visit Hemse - klicka p� hj�rtanet.

I n�rheten - f�gelv�gen


Stugor östra Gotland

2 b�ddar - Solstugan Alskog
2 b�ddar - Rum i Sjonhem
4 b�ddar - Kalkstenshuset Alskog
4 b�ddar - L�v�ngen
4 b�ddar - Bulhus 1
4 b�ddar - Bulhus 2
4 b�ddar - Campingstuga
4 b�ddar - Combistuga
4 b�ddar - Pr�riehuset
4 b�ddar - Rum i Sjonhem
4 b�ddar - kalkstenshus
5 b�ddar - Familjestuga 1
5 b�ddar - Familjestuga 2
6 b�ddar - Ljugarn
6 b�ddar - Flygeln
6 b�ddar - Nunneborgen
12 b�ddar - Pr�stg�rden


Se vidare Boendesidan


OSZAR »