Borgen vid Hallegårda

Borganl�ggningen bakom Halleg�rda g�rd strax bredvid Halla kyrka �r sp�nnande. Ingen �r s�ker p� hur gammal sj�lva borgen �r, den kan vara medeltida, ty att det fanns medeltida byggnader kvar �nnu p� 1800-talet vet man emedan bonden d� rev ruinerna totalt och anv�nde stenen till eget behov.

Bilden ovan visar ett litet stycke av de vallgravar som finns kvar. Du kan se l�mningarna, de tre vallgravarna, p� Google maps; mycket �r bortodlat.



Anl�ggningen har f�rmodligen varit ungef�r cirkelrund, som vid Elinghems kyrkoruin, och hade tre gr�stensvallar med tillh�rande vallgravar. Men n�r den har byggts �r os�kert, medeltiden har f�reslagits. Vad g�ller den byggnad som revs s� �r det klart att den var fr�n medeltiden men sj�lva borganl�ggningen kan vara l�ngt �ldre; det har t ex hittats en skafth�lsyxa, en stenyxa fr�n sten�ldern allts�. Och strax nord�st om borgen unders�ktes 1990-1991 ett stort omr�de med boplatsanl�ggningar. Man fann sammanlagt 175 anl�ggningar: h�rdar, stolph�l, avfallsgropar och andra naturliga gropar vid en boplatsanl�ggning. Inuti anl�ggningarna hittades f�rutom kol och sot och sk�rbr�nd sten, enstaka keramiksk�rvor, br�nd lera i klumpar, ben samt flintavslag. Antal byggnader, konstruktionstyper och funktion av olika byggnader kunde man dock inte avg�ra, och inte heller omfattning i tid och rum. Ett och annat metallfynd var av vikingatida karakt�r, och i environgerna finns s.k. stenstr�ngar (stainvastar s�ger vi) som antyder att platsen har varit bebodd �nda sen �ldre j�rn�ldern, dvs �rhundradena f�re Kristi f�delse. Stenyxan och flintavslagen kan dock indikera att boplatsanl�ggningen �r l�ngt �ldre.



Det �r f�rst�s l�tt anta att sockennamnet Halla kommer fr�n att det har legat en s�rskilt m�rkv�rdig hall i den stora borgen, d�r n�gon om�tligt rik handelsman haft sitt tillh�ll. Men s� �r inte fallet, ty sockennamnet kommer fr�n det gamla ordet "hall" som enligt Ingemar Ohlsson i boken Gotl�ndska ortsnamn betyder: klippa, sten, h�ll. Och det �r precis vad som visas p� bilden ovan; v�gen f�rbi Halla kyrka, bilden �r tagen n�gra hundra meter efter kyrkan p� v�g mot Roma (f�r man v�l s�ga fast korsningen d�r v�gen tar slut ligger i Halla). P� v�nster sida av v�gen �r djupet p� jorden ungef�r 40 cm, enligt en bonde jag talade med, han jobbar f�rresten med sitt h� p� bilden ovan, och p� h�ger sida av v�gen �r jorddjupet 17 meter.

Det ligger allts� en klint, eller klintkant, ungef�r d�r v�gen g�r, en klintkant som H�gklint eller Sigsarve strand, vilket �r kanten p� att av de stora rev som g�r fr�n kust till kust p� snedden tv�rs �ver Gotland. Sockennamnet kan vara urgammalt.

- Vad kan nu allt detta ha med borgen och dess �lder att g�ra?



Denna bild �r tagen strax �ster om Roma samh�lle och visar �n som allts� flyter i den lilla dalg�ng som ligger 500 meter v�ster (h�ger) om v�gen ovan; �n kan vara 4-5 meter bred, men jag vet inte hur mycket den har gr�vts ur under f�rra �rhundradet. D�remot vet jag att �nnu �r 1800 stod en uppt�cktsresande i ett f�nster p� Roma kungsg�rd och s�g blankvatten, en sj�, just h�r, se Fiskdammar i Roma. Se ocks� om ortnamnet Roma, d�r vi p�st�r att Roma betyder "Str�mmen" och att det har f�tt sitt namn just fr�n vad bilden ovan visar, n�mligen �n, samt sidan om F�gelsj�n och Birka.

Det intressanta med denna � �r att den rinner till Gothem p� �stra kusten, bilden ovan visar hur �r i dag ter sig den 12/6-2012 ungef�r mitt p� Gotland. Vid lite h�gre vattenst�nd kan det inte ha varit n�got problem att segla direkt fr�n havet till hj�rtat av Gotland. Det fanns allts� inget som helst problem med att ha en rej�l handelsplats �ven f�r sj�farande p� platsen, vilket ocks� har f�reslagits p� platsen f�r dagens Roma kloster, d�r ocks� gutarnas st�rsta ting, Gutnaltinget, fordom h�lls. Vi skall ocks� s�ga att n�gra hundra meter v�nster om �n ovan ligger Broa gravf�lt, som �r fr�n �ldre j�rn�ldern, dvs �rhundraden kring Kristi f�delse, se ocks� Nordens st�rsta gravklot; och n�r vi �nd� h�ller p� s� kan vi s�ga att ytterligare 500 meter �sterut ligger Munkhuset vid M�llebos, som nog var bakstuga eller s� f�r munkarna i Roma kloster.

N�ja. Om en b�t eller ett skepp seglade p� �n nedanf�r Halleg�rda d�r borgen ligger s� skulle man kunna se det fr�n borgen.



Om man ville ha en borg som skydd f�r t ex ett varulager, som jag f�resl�r att bl a Burgen i Ljugarn och Kaupungs slott kan ha anv�nts som, se ocks� Bendesborg, s� ligger borgen vid Halleg�rda p� en alldeles utm�rkt plats. Det �r ocks� en bra plats att f�rsvara sig om fiender hade lyckats segla �nda hit in fr�n Gothem. Men d� �r vi tillbaka till minst vikingatiden, s� jag f�resl�r att sj�lva borgen �r �tminstone s� gammal. Och om s� �r fallet samt att man rev de sista byggnaderna p� 1800-talet s� har platsen varit anv�nd som borg omkring 1.000 �r.

Lite till
Gotland var sen minst vikingatiden indelat i 20 ting (se den p�b�rjade sidan om Gotlands indelning), varav ett var Halla ting, och det antas h�r och var att byggnaderna inuti borgen anv�ndes som sj�lva tingsst�llet samt att innehavaren nog var tingsdomare emellan�t.

- S� nu hoppas jag ha visat att ett omr�de i en socken som s�llan n�mns p� Gotland, f�rutom d� det g�ller Broa gravf�lt, torde ha en j�ttesp�nnande historia som �nnu v�ntar p� att uppdagas. Under tiden kanske du kan kika p� de 55 sidor med fornfynd fr�n Halla som finns p� historiska.se.