Bendesborg

Bendesborg best�r av tv� delar, en huvudborg som m�ter 200 x 90 meter och en f�rborg p� 110 x 95 meter. Det �r en imponerande anl�ggning, som ligger ovanp� en naturlig backe, och det �r l�tt att se vilket enormt arbete f�rf�derna lagt ner p� det hela. P� bilden ser du en s.k. st�tta ("a stetu" s�ger vi) som finns p� den v�stra sidan, n�gra hundra meter fr�n ett l�mplig st�lle att parkera bilen; man f�r promenera f�r att komma fram.



Huvudborgen ligger ovanp� backen, eller "burgen", som reser sig 15-20 meter brant upp i en f�r �vrigt platt omgivning. Mot v�st, norr och �st finns ett naturligt f�rsvar, det �r en brant backe i v�ster medan i norr och �st s� �r det stup. Mot s�der d�remot, eller syd�st �r det kanske, �r det inte v�dligt brant varf�r vallar har byggts. Vallen p� bilden ovan �r slutet av huvudborgen, nedanf�r, �t h�ger p� bilden, ligger f�rborgen d�r ocks� stora vallar sl�pats samman.



H�r �r ett kort taget uppe i huvudborgen ungef�rligen mot v�ster f�r att du skall f� en uppfattning om hur h�g burgen (backen) �r.



H�r �r den v�stra vallen av f�rborgen, foto inifr�n f�rborgen. Det �r ett stort bygge som du ser, men som vanligt �r det sv�rt att visa p� bild; det �r mer imponerande p� plats.



Kortet �r taget fr�n huvudborgen n�stan rakt �sterut, pilen visar Etelhem kyrka. P� denna sida av borgen finns inga stora vallar uppstaplade eftersom berget stupar r�tt ner 10-15 meter, och dessutom var dagens �kermark en sj� n�r det begav sig.

Ute p� myren (�krarna) finns en gr�vd kanal som rinner genom socknarna St�nga, Lau och N�r och mynnar i Amynde, som i nutid �r omd�pt till N�rs�ker efter en pj�s, Ormkvinnans barn, som sattes upp p� en scen i det natursk�na omr�de som heter Saigr�um. Sm� b�ckar rinner dock ocks� i dag s�v�l �ster som v�ster om borgen.

Om du kikar p� bilden ovan, T�nglings myr, eller "m�r" som b�nderna i trakten f�rmodligen s�ger, s� ser du att �krarna �r vita. Det beror p� kalkutf�llning fr�n vattnet som en g�ng fanns d�r, bleke kallar vi s�nt i dag - lite om �krarnas f�rger p� Gotland.



Ovanp� borgen ser man att det har byggts och funderats. N�gra riktigt tydliga l�mningar av boningar finns det v�l inte, borgen �r nog inte utgr�vd av arkeologer, men att det har gjorts n�got d�r under tidernas lopp ser man.

Hur gammal borgen �r vet man nog inte, men informationsskylten talar om att det fanns tv� bygder etablerade i environgerna redan under �ldre j�rn�ldern, varf�r man kan anta att Bendesborg likt m�nga andra borgar p� Gotland har byggts vid �rhundradena kring Kristi f�delse. Skylten spekulerar vidare om att borgen kan ha anv�nts som en "kontrollborg" f�r den vattenled som onekligen leder till havet och som b�r ha varit farbar f�r b�tar av hyfsad storlek. Men varf�r en kontrollborg skulle ha anlagts s� gott som i slutet av farleden �r v�l inte gott att begripa sig p�; man f�r nog paddla p� minst ett par mil, kanske tre, f�r att komma till havet och p� den str�ckan finns det bra mycket b�ttre platser att anl�gga kontrollborgar p�.

Kanh�nda tanken �r att man har exporterat s�v�l skogsprodukter, som tj�ra och virke, kanske kalksten men framf�rallt jordbruksprodukter som k�tt och skinn, och att det hela p� n�got s�tt har varit centralstyrt. Det kan rent av vara s� att man t�nker sig att en storman i trakterna har kontrollerat handeln fr�n de rika jordbruksomr�dena i Lojsta (russ kan ha exporterats), Linde och kanske Fardhem, Gerum och Hemse, men n�gra storm�n eller centraldirigerande myndigheter som ville ha skatt fanns inte p� Gotland under �ldre tid. Det �r i och f�r sig inte fullst�ndigt totalt om�jligt att det har f�rh�llit sig s�, men om detta, eller n�got liknande, finns inte ett enda kommatecken n�mnt i v�r historia, inte en enda arkeolog skulle kunna bevisa detta om han s� spadv�nde hela Gotland. Storherrar och fint folk h�r den allra senaste delen av medeltiden till, och inte d� heller kan man s�ga att de lyckades s�rskilt bra. P� 16-, 17- och 18-hundratalen kn�cktes dock Gotland.

I mitt tycke �r Bendesburg bra mycket h�ftigare �n det n�rliggande Lojsta slott vars st�rsta del nog h�r medeltiden till, men alldeles s�kert �r v�l inte det, kanh�nda fanns n�got ocks� d�r under f�rhistorisk tid.

I st�llet f�r kontrollborg, vad nu �n det kan vara, f�refaller det mig vara l�tt att t�nka sig att folk i trakten samlade sitt varulager i borgen, som d�rmed beh�vde skyddas, f�r att p� v�ren exportera produkterna. I f�rbig�ende b�r jag kanske tala om att gutarna hade kolonier i Balticum och Polen redan under Vendeltiden.

Fotbollsskor
Jag vill inte vara respektl�s men en utflykt till Bendesburg �r inget f�r pension�rsf�reningen, som helt enkelt inte kommer att kunna ta sig upp p� borgen - det �r branta backar. Ocks� f�r vanligt folk �r f�rmodligen fotbollsskor det b�sta om man vill upp p� borgen. L�t inte ungarna springa som de sj�lva vill.

Slutord
I hela Sverige finns omkring 1.000 fornborgar, av dessa finns ungef�r 100 st p� lilla Gotland, och jag tar mig dessutom friheten att betvivla att ganska f� av de d�r 900 borgarna p� fastlandet �r av samma magnitud som Bendesborg.