Drakdödaren i Anga

N�r kyrkan i Anga restaurerades p� 1940-talet kom det fram fantastiska saker under putsen p� de v�ggar som vitmenades p� 1800-talet. Nu kan jag inte alla historier om drakar, prinsar och prinsessor genom �rtusendenas ih�rdiga g�ng men i en kyrka l�r det v�l inte vara Sigurd Fafnesbane som tar draken avdaga utan turken S:t G�ran som ju r�ddar en prinsessa och ibland ocks� en hel stad (om det nu inte �r S:t Mikaels slagsm�l med draken i Uppenbarelseboken, se Kl�dd i solen).

P� bilden ovan ser det ut som att kungen och drottningen har satt ut prinsessan och bundit fast henne som ett offer till draken, men s� kommer s:t G�ran p� en st�tlig springare och ser till att drakhelvete l�mnar det jordiska:



De �ldsta m�lningarna som framkom vid restaureringen var fr�n 1200-talet. Draken och prinsessan ovan kan allts� ha upplyst kyrkobes�kare i 500 �r om n�nting. Givet �r f�rst�s att ondskan besegras men sen kan man v�l byta ut variablerna lite som man tycker, dvs s�v�l drake som prinsessa kan symbolisera olika saker.

Men det �r f�rst�s ocks� t�nkbart att kyrkan har f�rdiga legender varf�r tolkningen fr�n ett religi�st perspektiv �r glasklar, och kanske anv�nde medeltidens predikare kyrkornas olika m�lningar f�r att visualisera b�de det ena och det andra. Det verkar i alla fall ha varit mera drag p� predikningarna under tidigare �rhundraden, se t ex "Idel stinkande getabockar" p� sidan om Hablingbo kyrka.

Jag har faktiskt lite sv�rt att f�rst� varf�r inte dagens pr�ster anordnar barntimmar och ber�ttar om m�lningar och bilder i de olika kyrkorna och dramatiserar det hela lite. Det skulle inte f�rv�na mig om ungarna skulle �lska detta och hellre g� i kyrkan och lyssna p� roliga historier �n ta del av det �ndl�sa pedagogiska dravel som ofta �terfinns i dagens barnb�cker.

Anga kyrka skulle vara ett st�lle f�r s�nt: runorna som talar om vem som byggde kyrkan, den stekte Laurentius, Graal, Angakoden/Pippi L�ngstrump osv osv.