Utsikter �ver �stergarnslandet

G�r som Carl von Linn�, g� upp p� �stergarnsberget ovanf�r kyrkan och njut av utsikten. I sin �Gotl�ndska resa� fr�n 1741 skriver han: "Man s�g h�rifr�n vid bergsroten sj�lva kyrkan, d�r ut�ver de h�rlige �krar och �ngar, de gr�na lundar, de p� lika s�tt avhuggne mindre berg, havsvikar och det bl� havet alltifr�n St. Olofsholmen lyste hit, att man p� denne �en n�ppeligen kunde ern� n�got behageligare rum f�r ett sommarhus anl�ggande."



Det finns flera s�dana utsiktspunkter i �stergarns och Gammelgarns socknar. Fr�n Grogarnsberget ser man ut �ver �stergarns holme med en fungerande fyr och tv� museala. Kuppen, ovanf�r Herrviks fiskehamn, erbjuder en l�ttillg�nglig utsikt norrut mot Slite och man ser n�stan rakt ner �ver Herrvik, tidigare en Gotlands st�rsta fiskehamnar. Kuppens �stra sida sluttar mjukare mot havet med stora h�llar.



P� Torsburgen ligger Nordens st�rsta fornborg, en f�rsvarsanl�ggning p� �ver en kvadratkilometer, d�r folk och f� skyddades av murar och branta klintkanter mot fientliga angrepp. D�r startade den stora skogsbranden 1992 som h�rjade skogarna norr och �ster om burgen. Fr�n utsiktstornet ser man l�ngt �ver de angr�nsande socknarna. Herrg�rdsklint i Gammelgarn har ocks� en mindre fornborg fr�n tidig j�rn�lder.

Jordbruk och fiske

Innanf�r de skyddande kustbergen ligger �stergarnslandet, det som f�rtjuste Linn�, med �krar, dungar, betesmarker och g�rdar. Jordbruk och fiske �r de traditionella n�ringarna i b�da socknarna. B�rgningen var knapp, sm�brukare och fiskare fick slita h�rt f�r �verlevnaden. Det g�llde d�, och viss m�n fortfarande, att kunna arbeta med litet av varje, i skogen och med fisket p� vintern, i jordbruket och med djuren p� somrarna.

Den l�tta sandjorden �r ganska mager, men l�mpar sig v�l f�r mor�tter, potatis och foders�d. F�r, h�star och k�ttdjur betar i hagarna. Herrvik, som f�tt sitt namn av att herrem�nnen fiskade h�rifr�n, var en g�ng en stor fiskehamn, vilket raderna av bodar vittnar om. I dag �r den hemmahamn f�r livr�ddningskryssaren �stergarn och ett tiotal fiskefartyg. Fr�n �stergarns holme (se En soluppg�ng) fiskade b�nderna i de b�da socknarna f�rr, h�r fanns tre fiskel�gen. Nu �r holmen obebodd sedan fyrplatsens bemanning drogs in 1965. H�r finns ett rikt f�gelliv, en fungerande och tv� nedlagda gamla fyrar.



Befolkningen husbehovsfiskar ocks� fr�n Sysne och de tv� gamla fiskel�gena Sjaustru och Grynge (bilden ovan), med m�nghundra�riga strandbodar i sten eller tr�. Det �r mest lax, torsk, flundra, piggvar (butte) och str�mming som fiskas. Fisket har minskat starkt i ekonomisk betydelse de senaste �ren, bl a p� grund av �stersj�ns utfiskning och milj�f�rst�ringen.

Kalkugnar

Den gamla lanthamnen i Katthammarsvik (se Badet och fiskel�get) byggdes bland annat f�r kalkindustrin, som hade v�xt fram h�r p� 16- och 1700-talen. H�rifr�n exporterades murkalk och kalksten, virke och tj�ra, fisk och jordbruksprodukter. N�r Gotland blev svenskt vid freden i Br�msebro 1645 blev efterfr�gan p� murkalk och kalksten stor. Stormaktstidens Sverige byggde sina monument med material fr�n Gotland. Katthammarsvik blev en liten industriort, som gav arbete �t folk i stenbrotten och ugnarna uppe p� berget, se �stergarnsberget, och i utskeppningen. Enorma m�ngder ved gick �t f�r att hetta upp stenen till 1200 grader, och hanteringen f�r�dde stora skogsomr�den p� Gotland under senare delen av 1700-talet och p� 1800-talet.

Mindre kalkugnar fanns ocks� p� Sysne udd, p� Kaupungs klint och nere vid hamnen i Katthammarsvik. I de tidiga, mindre kalkugnarna br�nde man f�r husbehov, och redan p� medeltiden f�r alla kyrkbyggen. R� kalksten exporterades bl a till Preussen och Ryssland och till bruken vid Norrlandskusten vid 1800-talets slut. I n�ra tjugo �r, fr�n b�rjan av 1900-talet forslades kalksten p� en linbana fr�n �stergarnsberget ner till hamnen. N�gra av fundamenten finns fortfarande kvar. Ett par av kalkugnarna p� �stergarnsberget har restaurerats. �ven ugnen i hamnen i Katthammarsvik ska renoveras, arbetet �r p�b�rjat.

Patronerna

Kalkpatronerna regerade p� 1700-talet. Den mest k�nde p� Gotland var den h�nsynsl�se Jacob Dubbe, med dagens m�tt m�tt en riktig klippare. Han innehade bl a Katthamra g�rd med anor fr�n �tminstone 1500-talet, fr�n b�rjan en f�rsvarsanl�ggning, sedermera en herrg�rd, p�byggd med tv� v�ningar, med tv� kvadratiska flyglar. Sj�officers- och konstn�rsfamiljen H�gg, sl�kt med Jacob Dubbe, h�ll Katthamra som sommarn�je till 1940-talet. H�r g�stades marinm�laren Jacob H�gg av konstn�rsv�nnerna Zorn och Albert Engstr�m. Jacob H�ggs atelj� �r bevarad intakt, och Katthamra, Gotlands enda herrg�rd, �r nu pensionat och restaurang. Ett av Gotlands pampigaste stenmagasin ligger vid uppfarten till Katthamra. H�r fanns f�rr bl a saltlager, nu �r det konsertlokal. Jacob Dubbe l�t bygga Annas N�je vid Vike f�r att gl�dja sin hustru Anna. Det m�rkliga, smala huset med ren�ssansgavlar �r bevarat i urspungligt 1700-talsskick, men �r inte �ppet f�r allm�nheten.

Kalkpatrong�rden Borgvik innehades bland annat av patronerna Enstr�m och Beckman, och m�nga av de gamla ekonomibyggnaderna fr�n 16- och 1700-talen finns kvar, som ett packhus i sten fr�n 1600-talet, med den tidens karakteristiska flistak med flack takvinkel. H�r finns ocks� ett storslaget dass med �tta h�l f�r det d�tida stora hush�llet. Nu �r Borgvik ett omtyckt sommarpensionat.

Krig och h�rjningar

Ocks� det fridsamma �stergarnslandet har varit indraget i stormaktskonflikter. Tv� g�nger, 1715 och 1718, invaderades socknarna av ryssar, som h�rjade och plundrade, tog prosten Neogard tillf�nga och br�nde kyrkb�ckerna. 1820 gick general Bodisco i land i Gr�tlingbo (se Bottarveg�rden) med en armek�r som raskt intog Visby utan strider. Unds�ttningen fr�n Stockholm gick i land vid Sandviken och t�gade mot Visby. Ryssarna gav sig och avseglade.

1917, under f�rsta v�rldskriget, dundrade kanoner utanf�r �stergarn. Den tyska minkryssaren Albatross sk�ts i sank av ryska flottan vid Kuppen. Ett fyrtiotal tyska sj�m�n omkom, och �r begravda p� �stergarns kyrkog�rd. I �stergarns bygdeg�rd finns en minnesutst�llning fr�n h�ndelsen, och en minnessten �r rest d�r Albatross strandade.

Under andra v�rldskriget kom omkring 30 000 baltiska flyktingar till Gotland i sm�b�tar, en mindre del av dem kom i land i �stergarn, n�gra har blivit kvar h�r. Den lettiska flyktingk�llan p� �stergarnsberget �r ett minnesm�rke.

P� senare �r har flyktingar fr�n Iran, Irak och Kurdistan landsatts h�r av baltiska och ryska skeppare fr�n �verfyllda, rostiga sm�skutor, en l�nande hantering d�r m�nniskoliv satts p� spel. Familjer med sm�barn har vadat iland fr�n r�ddningsflottar efter timmar i kylan till sj�ss och tagits omhand av kustbefolkningen. De flesta har f�tt politisk asyl i Sverige.

Fornminnen och annat sev�rt

Gotlands st�rsta samling av slipsk�ror i fast h�ll finns i Gammelgarn, vid Hugrejvs (�versikt). Forskarna tr�ter om hur dessa sk�ror i berget anv�nts under j�rn- och brons�lder, kanske till att slipa sv�rd.

P� Herrg�rdsklint finns rester av fem sammanbyggda hus inom den lilla muromg�rdade fornborgen, kanske fr�n vikingatiden. Brons�ldersboplatser har gr�vts ut p� flera st�llen p� �stergarnslandet, bland annat efter den stora skogsbranden 1992, som blottlade �krar och rester av bost�llen.

Ett gravf�lt fr�n brons�ldern med domarringar och rester av en skamp�le finns intill �ngmans gamla g�rd i Gammelgarn.

Mer sentida minnesm�rken �r alla kvarnarna, en del restaurerade, andra som blivit fritidshus. Kvarnen vid Skags kan fortfarande mala med vindens kraft, den vid Fakle f�r man g�rna bese.

L�ngst in i Sandviken ligger Ingermans b�tsmanstorp, byggt 1847 av �tta b�nder i en �nnu best�ende rote. Torpet renoverades av hembygdsf�reningen i slutet av 80-talet, d� man bl a lade om agtaket p� ladug�rden.

Fiskel�get vid Grynge (se ocks� stranden) �r ett av de �lderdomligaste p� Gotland med stenbodar fr�n 1600-talet. D�r finns en vedeldad inseglingsfyr av sten och en av tr�, renoverade av bod�garna. Biografmus�et i �stergarns bygdeg�rd visar filmhistoria.

Kyrkorna

Gammelgarns kyrka byggdes i b�rjan av 1300-talet p� en �ldre kyrka, Den m�ktiga kastalen intill �r rester av ett f�rsvarsverk fr�n �ldre medeltid. M�nga vackra gravh�llar finns inne i kyrkan. Sydportalen i kalksten �r rikt skulpterad med avbildningar av Adam och Eva, syndafallet och utdrivandet ur paradiset. Ocks� dopfunten �r skulpterad, och dessa gamla utsmyckningar var urspungligen f�rglagda, n�gon rest kan skymtas. Det m�rkliga altarsk�pet �r fr�n 1400-talet.

�stergarns socken hette f�r l�nge sedan Nygarn, garn betyder n�got l�ngsmalt, som en udde. Det gamla namnet antyder att Gammelgarn �r den �ldre av de tv�. �nd� �r �stergarns kyrka den �ldsta i sitt nuvarande skick. Den uppf�rdes p� 1250-talet, men har h�rjats flera g�nger, av svenskar och ryssar. Kyrkan har ocks� renoverats, b�de p� 1800-talet d� man tog upp st�rre f�nster, och p� 1930-talet.

Strax intill ligger den pr�ktiga pr�stg�rden, byggd p� 1770-talet, en av Gotlands vackraste. P� andra sidan kyrkog�rden, mot �ster, finns det gamla pr�st�nget, en �ppen �ngsmark som h�lls i h�vd med bete och sl�tter varje sommar, en gemensam angel�genhet f�r socknens befolkning.

Bad och andra n�jen

Det finns m�nga badplatser p� �stergarnslandet. Den vitaste och l�ngsta sandstranden �r Sandviken (bilden ovan, gr�s finns ocks�), d�r �r det l�nggrunt och barnv�nligt. Br�dseglarna f�r h�lla sig till Sandvikens nord�stra h�rn. I sj�lva Katthammarsvik, �ster om Borgvik, finns en mindre badstrand, och vid Sjauster ocks� en sandstrand. L�ngs den stundtals steniga kusten mellan Kuppen och Sysne kan man ocks� bada h�r och d�r mellan strandh�llarna. I �ngmansviken kan sm�barn plaska.

Det finns gott om vackra promenad- och cykelv�gar p� hela �stergarnslandet. Runt Sysne udd (se denna sida), �ver det flacka hedlandskapet l�ngs sj�n, fr�n Herrvik upp �ver Kuppen mot den lummigare �stra sidan och d�rifr�n s�derut f�rbi �ngar genom strandskogen, �verallt kan man njuta av naturen och utsikten mot horisonten. Grogarnsberget �r v�rt att uppt�cka till fots, fr�n den m�ktiga plat�n och ner under klintkanten till vattnet, eller ner till F�rseviken, d�r �selborna hade sin landningsplats n�r de seglade �ver med varor. Vid �ngmansviken finns fagra �ngar, och storskogsreservatet Upstaigs med m�ktiga stammar. Strand�ngarna vid Sandviken �r naturreservat, liksom �ngarna s�der om Grynge fiskel�ge.

Vett och etikett

Naturen l�ngs str�nderna �r k�nslig. Den torra hedmarken, med bara ett tunt lager mylla, t�l varken bilar, cyklar eller husvagnar. Det tar �ratal innan s�dana s�r l�ks, d�rf�r ska man h�lla sig till v�garna.

Kalkklipporna �r ocks� �mt�liga. Visst �r det sk�nt att grilla vid sj�n en ljummen sommarkv�ll, men kalkstenen spricker av hettan fr�n elden. Man b�r antingen elda i en medhavd grill eller leta upp n�gon av de iordningst�llda platser som finns, och sl�cka ordentligt efter�t. Och ta med skr�pet efter festen, plastp�sar och tomburkar �r ingen prydnad i naturen. Sopstationer finns p� flera st�llen l�ngs kusten.

Gl�m inte heller att naturen kan bli oerh�rt eldf�ngd om sommaren �r torr - och det brukar den vara. Skogsbr�nder �r en fasa, stora v�rden kan g� till spillo. Alla p� �stergarnslandet har den stora branden 1992 i f�rskt minne, det tog �ver tv� veckor att sl�cka den. Det kan r�cka med en bortkastad osl�ckt fimp f�r att t�nda det torra gr�set.

Flora och fauna

Man beh�ver inte vara en Linn� f�r att uppskatta de vilda v�xterna p� �stergarnslandet (se t ex Apollofj�ril, T�nka sig och Stundernas betydelse). P� f�rsommaren blommar de t�taste bl�- och vitsippsmattor, och p� �ngarna finner man b�de s�llsynta och mer vanliga orkid�er. Bl�elden brinner l�ngs v�grenarna, den f�r man plocka. P� de torra strandkanterna v�xer den stickiga martornen, och strandk�len st�r med sina bl�gr�na blad. Botanisterna har sina hemliga st�llen f�r en l�ng rad s�llsynta v�xter, dem f�r man leta upp p� egen hand.

�verallt i buskarna skv�tter kaninerna - rabbisen - omkring, Gotlands absolut vanligaste vilda djur. Hare och r�v kan man st�ta p�, men st�rre vilt �n s� finns inte p� �stergarnslandet. Akta v�rt landskapsdjur igelkotten, som ofta traskar obekymrat �ver v�gen i skymningen.

Se upp�t ocks�, har man tur f�r man se en eller flera havs�rnar segla p� uppvindarna vid �stergarnsberget, h�r finns ett litet best�nd av denna m�ktiga rovf�gel. N�ktergalen sjunger i l�vlundarna fram till midsommar, och m�nga andra s�ngf�glar h�ckar ocks� i trakten.

V�lkommen till �stergarnslandet!