Mariaprocessionen

I dagens domkyrka S:ta Maria finns som sig b�r en staty av Maria med barnet. I urkunderna s�gs, s�vitt jag begriper, att S:ta Maria var tyskarnas kyrka. Den �r delvis uppf�rd av g�stande tyskar, anv�nd som kyrka av g�stande och bofasta tyskar och har v�l s�kert fungerat som b�de det ena och det andra genom historien. Det vanliga var annars att tyskarna byggde ett kapell till S:ta Gertrud - det finns en s�dan ruin alldeles bredvid dagens domkyrka. Statyn ovan �r en kopia.

Visbyfranciskanernas �rsbok fr�n tiden ifr�ga ber�ttar i 1800-talsdr�kt bl a att:

"1278; p� samma �r har varit stort krig p� Gotland mellan Visby borgare och landsb�nder, de hafva slagits inb�rdes i april m�nad p� tredje s�ndagen efter p�sk, och hafva borgarna segrat, till minne af hvilken seger en procession skett kring staden med den v�lsignade jungfruns bild, och slutligen hafva de blifvit f�rlikte genom konungen herr Magnus, och det har blifvit borgarena till�tet att omgifva staden med murar."

Denna passus brukar ibland tas f�r att borgarna vann hela inb�rdeskriget men f�r envar som kan l�sa s� �r det ju inte vad det st�r.



S� h�r ser originalet ut. Statyn �r fr�n 1200-talets f�rra h�lft, dvs snart nog 800 �r gammal.

Anledningen till att borgare och b�nder r�kade i luven 1288 f�refaller oklar. Fram till dess s� hade staden Visby st�tt under den Gutniska republikens allting, Gutnaltinget, men efter det s� �r det oklart om "b�nder" var inblandade i stadens politiska liv. Det f�refaller mig antagligt att inb�rdeskriget r�rde s�dana fr�gor i st�llet f�r, som det oftast s�gs, konkurrens om marknaderna, ty b�nderna, farm�nnen, gjorde goda aff�ren fram till mitten av 1300-talet vilket bes�kare av Gotlands n�stan 100 kyrkor/katedraler kan f�rvissa sig om p� nolltid.

Franciskanernas �rsbok sa ju att "slutligen hafva de blifvit f�rlikte genom konungen herr Magnus". I historieb�ckerna p�st�s oftast att Magnus Eriksson "ingrep" och �terst�llde lugnet. I sj�lva verket var han bara en f�rlikningsman vilken som helst, ungef�r som den tyske Henrik Lejonet vilket st�r att l�sa i inledningen av Visby stadslag. Sant �r dock att staden Visby blev tvungna att skriva ett f�rnedrande underkastelsebrev f�r att f� del av de handelsprivilegier som "b�nderna" hade ordnat.

De som inte kan t�nka sig ovanst�ende tankar f�r fundera lite �ver hurdan Visbys st�llning hade blivit om staden inte hade underkastat sig Sverige ("b�nderna" hade l�ngt tidigare frivilligt g�tt under Svea konung f�r handelns skull). I f�rbig�ende p�minner vi ocks� om R�cklinge backe och �ret 1313 d� "b�nderna" slog den svenske kungen och hans arm� s�nder och samman.

Hur som helst, statyn ovan bars runt i procession i Visby f�r att fira en seger �ver b�nderna 1288. Det har Medeltidsveckan inte v�gat sig p� �n.