Bernard i Hablingbo

Bernhardinus i Anga, se sidan om denne, var lite av en sensation n�r m�lningen uppt�cktes, ty den store unders�karen av de gotl�ndska kyrkorna, Roosval, sa 1946 att m�lningen vittnade om en "n�stan modern journalistisk bild�verf�ring".



Det skulle inte f�rv�na mig om den m�lning av Bernard som skickligt folk 1956 varsamt knackade fram bakom vitlimningen 1782 i Hablingbo kyrka �r av samma h�ga �lder. Det hela blir �n mer konfunderande av att det ofta p�st�s att under dessa �rhundraden gick det utomordentligt d�ligt f�r Gotland, tiden s�gs ha varit fylld av sj�r�veri och krig, men kikar man efter i kyrkorna s� �r de fulla av konst i alla fall.

S� h�r st�r det t ex p� Wikipedia om Gotland efter 1361 (Atterdag):

"En l�ng nedg�ngstid f�r �n b�rjade. I slutet av 1300-talet blev Gotland tillh�ll f�r sj�r�vare, de s� kallade vitaliebr�derna. �n blev under l�ng tid en spelboll i den nordiska politiken. I olika omg�ngar er�vrades Visby av Tyska orden, av drottning Margaretas unionstrupper, av Erik av Pommern, av Kristofer av Bayern och av Karl Knutsson. 1525 ska l�beckarna ha br�nt en stor del av Visby."

Citatet visar ett vanligt fel i skriverierna om Gotland, dvs man b�rjar med att skriva om Gotland, om �n, men redog�r strax f�r Visbys historia som om detta skulle vara samma sak.

N�ja. Det verkar vara n�got som inte st�mmer, och det �r inte utan att man undrar om den historia man har f�tt l�ra sig verkligen st�mmer. Passionsfriserna tillkom ocks� under 1400-talet, och f�rresten s� gick gutarna med l�beckarna 1525 och br�nde av Visby, se 1525 - vad h�nde egentligen. Och n�r jag �nd� tapetserar p� detta s�tt kan till�ggas att Visby brann upp 1362 och Margaretas unionstrupper fick sm�rj, se Kriget med Unionen 1403-1404, Gustav Vasa blev utskrattad osv.

- Det �r n�ge lurt...