Kulturarvets dag 2017 - kastaler

Den 10/9-2017 var det Kulturarvets dag ocks� p� Gotland, men det anordnades under hela helgen en hopen saker, l�rdag: Vandring i tv� �ngen, F�glar som kulturarv, V�skinde hade �ppet hus i Fossilmuseet, Pr�stladug�rden och Sandkull-Annas stuga, En vandringsled invigdes i Fr�jel och folk gick p� Natur- och kulturstigen i Bro. P� s�ndagen gick folk i Tjelvars fotsp�r i Gothem, i L�rbro funderade man p� vikingatidens vardagsliv, Sanda hade Gullinmuseet �ppet, i Tingst�de funderades det �ver Kulturmilj�er fr�n svunnen tid och s� det som denna sida handlar om: Varf�r uppf�rdes tre v�ldiga kastaler just p� Storsudret, i Gotlands sydligaste socknar?

Tanken var inte endast att man stor�gt skulle kika och lyssna p� guidernas ber�ttelser utan faktiskt ocks� resonera samman om saker och ting varf�r p� Storsudret avslutade det hela med en kaffestund p� K�rsb�rstr�dg�rden.

Bilden ovan visar hur Ing-Marie Tellstr�m p� ett utm�rkt s�tt visar oss kastalen i �ja och kortfattat redogjorde f�r litteraturens f�rslag till varf�r kastalerna st�r d�r de g�r och till vad de kan ha anv�nts (vi �r faktiskt inte s�kra p� detta ehuru alla kan se att det �r f�rsvarstorn, men varf�r i himmelens namn st�r det stora s�dana alldeles bredvid kyrkorna?). Det var en bra genomg�ng - Tack Ing-marie!



Vid den nyutgr�vda kastalen i Hamra m�tte Torsten Gislestam upp (killen i hatten, som bor strax bredvid, en i historia l�rd man, han h�ller bl a p� med Hamra kyrka som sm�ningom kommer att ing� i standardverket Sveriges kyrkor). Kastalen i Hamra �r st�rre �n Kruttornet, 14x11 meter s�ger utgr�vningsledaren Christian Hoffman, och den kan ha varit h�gre �n Kruttornet (murarna �r v�ldigt breda), i en odaterad artikel i lokalpressen. Christian s�ger ocks� att en kastal �r ett f�rsvarstorn men att modern forskning har visat att detta �r f�renklat och att de har haft flera funktioner under tidernas oavhj�lpliga g�ng.



Torsten Gislestam tillsammans med Dan Carlsson, som ocks� var tillst�des, redogjorde f�r kastalen och utgr�vningen ty det �r den sistn�mndes f�retag Arendus som utf�rt den - tack Torsten och Dan!

De ber�ttade att kastalen var fr�n 1100-talet, till och med fr�n b�rjan, och att den var den st�rsta p� Gotland och som en ovanlighet att den hade rundade h�rn: kastalerna �r oftast fyrkantiga, eller rektangul�ra, eller helt runda.


Ett av rummen i bottenv�ningen p� kastalen i Hamra

Gislestam ber�ttade bl a att han som barn �kt skidor p� vad som d� kallades kastalbacken, visade en bevarad kalkugn, d�r nog de �vre v�ningarna p� kastalen blivit f�rvandlade till pulver, om inte traktens b�nder �teranv�nt den grovt huggna stenen till sina egna byggnader, eller d�r kalken till murbruket i kastalen f�rf�rdigats. Han hade ocks� en teori om vad kastalen har varit, n�mligen en storbondeg�rd medan Dan Carlsson menade att det var en regelr�tt kastal eftersom det inte fanns n�gon ing�ng i markplan utan f�rst p� andra v�ningen som i de andra kastalerna. Carlsson ber�ttade ocks� att man gjort en del fynd inuti kastalen, de �ldsta var fr�n vikingatiden, 1000-talet, en p�rla och sp�nne. Och det �r intressant, men � andra sidan har man funnit mycket fr�n vikingatiden p� Storsudret varf�r de vikingatida fynden f�rmodligen inte tv�rs�kert kan tidsbest�mma kastalen; Carlsson hade l�tit skicka in lite av kastalens murbruk f�r tidsbest�mning men �nnu inte f�tt n�got begripligt svar.

Gislestams och Carlssons olika teorierna om vad den f�r tiden gigantiska byggnaden har varit beh�ver inte vara motstridiga och Christian Hoffman har nog alldeles r�tt i att kastalerna fyllt olika funktioner under deras tusen�riga historia, se t ex den i L�rbro, som i nutid �r redskapsbod och utst�llningslokal, om jag minns r�tt.



Vid dagens sista kastal, den helt runda kastalen i Sundre, se sidan om kyrkan, m�tte Kerstin Jonmyren upp och ber�ttade - tack Kerstin!. Hon hade tankar om vem som byggt kastalen, dvs de som faktiskt s�v�l har tillverkat byggnadsstenen och med murbruk emellan lagt dem p� plats. Hon sa att det kanske var tr�lar, vars historia som bekant �r ganska lite utforskad men antog att framtiden nog kommer med klarare besked. H�r finns en sida om tr�lar utifr�n Gutalagen.

Lite teorier om kastalerna

Men f�rst ska s�gas att den ing�ng i markniv� som du ser p� bilden ovan �r upptagen i senare tid, ing�ngen i kastalerna l�g vanligen p� andra v�ningen; en s�dan ing�ng finns p� andra sidan av kastalen.

Vi har en Guide till kastaler, d�r vi i allt prat ocks� n�mner vanligaste teorierna, dvs f�rsvarstorn och skyddat f�rr�d. Det tycks ha varit s� att kastalernas understa v�ning, till vilken det allts� inte fanns n�gon ing�ng fr�n utsidan, har anv�nts som f�rr�d, den andra v�ningen har p� sina st�llen en latrin, se t ex sidan om Kruttornets finesser, varf�r vi vet att folk b�r ha uppeh�llit sig i kastalerna och i denna v�ning, kanske bostad. De nedersta v�ningarna har tr�tak, det �r l�tt att se, men upp�t tredje v�ningen till finns ofta slagna stenvalv. En bild fr�n Sundre kastal:



Bilden �r tagen i m�rkret inuti kastalen i Sundre. Jag stod p� bottenv�ningen och tog kortet upp�t. Du ser bj�lklaget till taket i f�rsta v�ningen men ocks� det slagna valvet i n�sta v�ning, dvs taket till den v�ning d�r folk hade sin dagligstuga och till vilken ing�ngen i andra v�ning p� kastalerna leder. I f�rbig�ende kan vi tala om att diametern p� kastalen i Sundre �r 15 meter, samma diameter som den 100 �r yngre kastalen, k�rntornet, i Stockholms slott (du ser kastalen bakom Storkyrkan p� V�dersolstavlan (kikar du f�rresten p� hela V�dersolstavlan s� kommer du att f� se gotl�ndska packhus som �nnu st�r var original i Visby, t ex Liljehornska huset).

Ovanf�r v�ningen med det stenslagna valvet i Sundre kastal, valv som man ocks� borde kunna se i Kruttornet och i L�rbro, s� fanns ett par v�ningar till. Den allra �versta v�ningen var avsedd f�r vakth�llning och hade kanske ocks� en inre mur, f�rutom det yttre krenelerade muren; p� kastalen i Gothem tycks det ocks� ha funnit ett stenvalv i toppen.

Jag tror att det stenslagna valvet, eller valven, helt enkelt var ett brandskydd f�r dem som bodde eller satt vakt i kastalen. Vi vet n�mligen att �tminstone en kastal var bebodd, se Kr�klingbo kastal, och s� var fallet i Lau ocks�, se sidan om kastalen, d�r man ocks� med tiden f�rf�rdigat ett b�ttre bost�lle, men grunden f�r det hela �r en kastal, liksom i Stockholms slott, Kalmar slott, Falsterbohus och flera d�rtill.

Vid kaffestunden i K�rsb�rstr�dg�rden kom vi just inte s�rskilt mycket l�ngre f�rutom att det funderades lite grann �ver andra m�jliga kastaler p� Storsudret, bl a Kastelle (det �r smedjan som finns kvar) och n�gra platser till. I f�rbig�ende vill jag ocks� n�mna att det fr�gades efter f�rslag p� �mne till n�sta �rs kulturdag. Tv� f�rslag som jag tyckte var s�rskilt bra var att Dan Carlsson skulle visa Kulturlandskapet och det andra kom fr�n Gislestam sj�lv, n�mligen de medeltida kyrkorna, som folk vet alldeles f�r lite om.

- Vad det �n blir, se till att vara d�r och l�r dig om Gotland och hembygden. Det �r bra mycket h�ftigare �n vad du tror!