Förbud mot tortyr på 1200-talet

Gutalagen inneh�ller i best�mmelserna om tjuvars r�tt (�iaufa reth) ocks� ett praktiskt f�rbud mot tortyr. Jag har tidigare f�rs�kt f�rklara lite av medeltida tankar bl a genom att resonera om Snattan bot (snatteri) och straffen f�r olika grader av st�ld - p� sidan redog�rs f�r huvudreglerna ang�ende straffen f�r st�ld.

Anledningen till dessa sidor �r att man fr�n film och annat f�r en ganska tr�kig syn p� medeltiden. Och vad g�ller just Gotland s� brukar en och annan framh�lla att Gutalagen nog var p�verkad av norsk kyrkor�tt, fastlandssvensk lagstiftning, Birkar�tten och annat s�nt. Det st�mmer nog inte, Gutalagen �r b�ttre �n vad man kan tro.

Tortyrf�rbudet

Best�mmelserna om tjuvars r�tt inneh�ller v�ldigt mycket om hur man skall f�rfara d� tjuven �r en tr�l (tr�lar). Vi skall inte n�rmare g� in p� dessa regler, de �r r�tt kr�ngliga, utan bara s�ga att man inte kunde tortera (pina s�ger lagen) fram ett erk�nnande.

Gutalagen stadgar: ".. i nauger seger nauduger thet han ey walder", dvs i n�d erk�nner den torterade s�nt han inte har gjort - kanske man kan �vers�tta till: i n�d s�ger n�dgad osv. Och om detta g�llde tr�lar s� b�r det rimligen ocks� ha g�llt alla andra, dvs gutalagen har ett f�rbud mot tortyr.

Denna mening inneb�r m�h�nda lite annat �n vad man i f�rstone t�nker p�. Vad g�ller medeltiden s� f�resv�var antagligen Inkvisitionen m�nga, d�r ett erk�nnande r�ckte f�r att bli f�lld - fick de inte ett erk�nnande frivilligt h�nde det att tortyr brukades.

Nu till fr�gan om vad som kr�vdes enligt Gutalagen f�r att n�gon skulle bli f�lld f�r ett brott; bevisv�rdesteori heter det inom modern juridik. Utifr�n best�mmelsen om att man inte fick tortera ens en tr�l kan vi n�mligen sluta oss till att ett erk�nnande av den "�talade" inte r�ckte f�r att denne skulle f�llas. Erk�nnandet kunde ju vara framtvingat genom tortyr eller genom ett hot av n�got slag, t ex hela din familj m�rdas om du inte erk�nner, vilket �r samma sak som att den "�talade" f�rsatts i ett n�dl�ge och d�rf�r kommer att s�ga s�nt han inte har gjort.

Denna st�ndpunkt �r fortfarande helt kurant. Ty att den �talade har erk�nt en brottslig g�rning har ingen avg�rande betydelse f�r fr�gan om han f�lls eller inte. I f�rbig�ende skall vi n�mna att Sverige f�rbj�d tortyr n�stan fullst�ndig 1734, och att jag i skrivande stund inte vet vad Visby stadslag inneh�ller h�rom. Vidare skall vi ocks� n�mna att det brukar skrivas att danskarna inf�rde Sk�nelagen p� 1600-talet f�r att gutarna skulle f� modernare lagar. Nu har jag inte studerat Sk�nelagen, men jag har sv�rt att tro att den �r modernare, �tminstone i just detta avseende.

Man skulle kunna resonera om att tortyrf�rbudet rimligen �r �ldre �n kristendomen p� Gotland, vikingatid, men det skulle f�ra f�r l�ngt s� det f�r bli en annan g�ng.