Stensättningar, bronsålder

Vanligen utpekas gigantiska r�sen och skeppss�ttningar som det brons�lderstida begravningss�ttet men det kan inte g�rna vara hela sanningen. De som g�r den l�nga delen av Linn�stigen i N�r kommer att f� se intressanta saker.



Med stor sannolikhet, s�ger informationsskylten, �terfinns ett gravf�lt fr�n brons�ldern i environgerna, stora stens�ttningar.

Linn�stigen tar sin b�rjan och �nde vid N�r kyrka. Man f�ljer N�rs�n och f�r den korta str�ckan v�nda p� J�garbron och f�r den l�ngre vid Gannabro (en sida om sj�lva stigen kommer sm�ningom). Stens�ttningarna finns p� den l�nga str�ckningen.



Skyltens f�rfattare s�ger att dessa och liknande stens�ttningar kan vara en �verg�ngsform mellan gravformer under brons�ldern, 1600 till 500 f.Kr., dvs mellan stora r�sen och kommande skeppss�ttningar. Det finns i dag 400 riktigt stora r�sen och 350 synliga skeppss�ttningar p� Gotland, och det �r ju inte s�rskilt mycket, �ven om flera kan vara begravda p� samma st�lle.



Kanske ocks� gutarna blev mera sj�farande i mitten av brons�ldern, mer kontakt med andra kulturer. I f�rbig�ende ska vi n�mna det sensationella fyndet av j�rn som gjordes vid storr�set Digerrojr i Garde som bevisar att gutarna redan i slutet av brons�ldern hade tagit till sig kontinental kultur; f�gelv�gen �r det bara 5-6 kilometer till Digerrojr fr�n stens�ttningarna i N�r.



Det �r ett sk�nt omr�de att promenera, jag har g�tt b�da str�ckorna var f�r sig, och sk�nt �r det att s�tta sig p� en sten och begrunda brons�lderns framg�ngar, ty det var en av Gotlands storhetstider. Gl�m bara inte storr�sen och skeppss�ttningar.