Jesu frestelse

Bilden ovan kommer fr�n ett av dekorationsf�lten p� dopfunten i Stenkyrka kyrka. Bilden �r sagolikt fascinerande, vi har visat den f�rut men mest i f�rbig�ende under rubriken Medeltida punkrockare - det �r f�rst�s inte riktigt sn�llt.

Dopfunten �r fr�n 1100-talet och har �nnu kvar f�rgfragment sen snart nog 1.000 �r. Det f�refaller oklart till vilken verkstad, tillverkare, som dopfunten skall h�nf�ras, s�v�l Majestatis som Hegvald �r f�reslagna, och l�rjungar till dessa, se Stenm�starna. Man m�ste v�l tillst� att den ganska mycket liknar ett verk av Hegvald, vars verk bara finns p� Gotland ehuru gutarna exporterade omkring 1.000 dopfuntar i �stersj�omr�det enligt Gotlands Museum, och hans dopfuntar �r nog de allra h�ftigaste, �ven om Roosval ans�g att en annan �r medeltidens fr�msta konstverk.



H�r �r ett annat dekorationsf�lt p� den �vre delen av cuppan. B�da f�lten visar hur Jesus frestas av Dj�vulen.

Ovidkommande tankar - vad vill dopfunten dig
Det finns f�rst�s inte n�gon som har sett Gud eller Dj�vulen, inte ens konstn�ren till dopfunten i Stenkyrka. Jag tror s�kert att det finns folk som menar sig ha sett b�de det ena och det andra, uppenbarelser av hj�rtbankande magnitud, men jag h�vdar trots detta att ingen har sett Gud eftersom det skulle vara totalt po�ngl�st (vi skulle inte ha n�gon fri vilja om vi visste s�kert att Gud fanns, se Gud Fader i Ganthem och T�nkaren i Lye).

L�ser man en modern uppfattning, som t ex Humanisternas, d�r det s�gs att s�dana:

"...v�rnar om det sekul�ra samh�llet och �tskillnaden mellan religion och politik. Vi str�var efter att de m�nskliga r�ttigheterna skall vara �verordnade religi�sa dogmer, normer och v�rderingar."

Och det kan man inte annat �n att h�lla med om, �ven om jag inte alltid riktigt f�rst�r vad de menar med bl a �tskillnad, religi�sa dogmer och allm�nm�nskliga v�rderingar, men det kan i och f�r sig vara detsamma. Humanisterna f�ruts�tter i alla fall att religion inte �r bra, �ven om deras �sikter bara �r en annan sorts tro och de gjort sig sj�lva till gudar.

F�rmodligen �r jag s�llan "renl�rig" men jag kan inte l�ta bli att tycka att vi genom syndafallet som i Burs och sidan om br�kstaken utrustats med en fri vilja och att vi kan skilja p� gott och ont. Nu kan vi f�rst�s med humanisterna s�ga att det har vi givetvis i alla fall, oavsett samtlig religion, men jag t�nkte f�rs�ka bevisa f�r dig med hj�lp av Dostojevskij att det s�ger kristendomen ocks�.

Frestelserna
Dj�vulens frestelser som avbildas p� dopfunten bestod i att Jesus skulle:

* g�ra stenar till br�d
* hoppa fr�n en h�g klippa f�r att f� veta att han �r Guds son
* tillbe Dj�vulen i utbyte mot all makt p� jorden

F�ruts�ttningen i Dostojevskijs bok Br�derna Karamazov �r att i en ber�ttelse av Ivan s� har Jesus nedstigit till jorden och av medlidande �teruppv�ckt en flicka till liv. En Storinkvisitor ser detta - och hans syn f�rm�rkades (d�rf�r att den katolska kyrkan hotades) - och hans makt var s�dan att han lyckades f� Jesus f�ngslad. Nattetid bes�ker Storinkvisitorn f�ngen och anklagar honom f�r de fel han anser att han har beg�tt. Jesus s�ger ingenting.

Nedan �r bara n�gra citat f�r att du skall f� ett hum om det hela. Boken �r l�ngt utf�rligare och b�ttre, m�h�nda omskakande f�r den som f�rs�kt t�nka p� sin roll i universum, sin religion.

Storinkvisitor s�ger om frestelserna: "Ty i dessa fr�gor fanns liksom samlat och i dem f�rutsades hela m�nsklighetens fortsatta historia och d�r frammanades tre bilder, i vilka f�renades och samlades m�nniskonaturens alla ol�sliga historiska konflikter och mots�ttningar i hela v�rlden".

Den f�rsta frestelsen inneb�r att, om Jesus f�ljt den, religionen inte l�ngre hade varit frivillig. Storinkvisitorn s�ger: "Men du ville inte ber�va m�nniskornas deras frihet och avvisade deras f�rslag, ty vad �r v�l frihet, s� resonerade Du, om lydnaden k�ps med br�d?" Och lite l�ngre fram: "Och �ven om du kommer att f�ljas av tusentals och tiotusentals som predikar om det himmelska br�det, hur blir det d� med de miljoner och tiotals miljoner, som inte har kraft att avst� fr�n det v�rldsliga till f�rm�n f�r det himmelska br�det? Eller �r det bara de tiotusen stora och starka som �r k�ra f�r Dig, och skall de �vriga miljonerna, or�kneliga som sandkornen p� havsstranden, som �r svaga men som �lskar Dig, skall de bara f� tj�na till offer f�r de stora och starka?"

Vad g�ller den andra frestelsen s�ger Storinkvisitorn eftersom Jesus inte hoppade och det bevisades genom ett underverk att han �r Gud son, dvs han skulle f�ngas av �nglar, f�r det st�r s� skrivet, i st�llet f�r att krossas mot klipporna som du och jag: "Men du visste inte att i samma stund m�nniskan f�rnekar undret, i samma stund f�rnekar hon ocks� sin Gud, ty det �r inte en Gud m�nniskan s�ker utan ett underverk." Vidare: "Du steg inte ned fr�n korset, n�r man ropade till Dig, h�nade Dig och gjorde narr av Dig: 'Stig ned fr�n korset och bevisa vem du �r'. Du steg inte ned, d�rf�r att du inte ville �n en g�ng f�rslava m�nniskorna genom underverk - Du beg�rde deras frivilliga tro och inte deras underverkstro. Du hoppades p� deras frivilliga k�rlek och inte slavens underd�niga v�rdnad f�r en makt, som den b�jer sig i skr�ckfylld v�rdnad f�r."

Vad g�ller den tredje frestelsen s�ger Storinkvisitorn: "Det var f�r j�mt �tta �rhundraden sedan som vi tog ifr�n honom det som Du indignerat avvisade - det d�r sista han erbj�d dig som g�va n�r han visade Dig alla de v�rldsliga rikena: vi tog Rom och Caesars sv�rd fr�n honom och utropade oss sj�lva till jordens enda kejsare, fast�n vi till dato �nnu inte hunnit f�ra v�rt verk till fullst�ndigt slut." Och: "�nnu l�nge f�r man v�nta p� dess fullbordande och v�r jord har �nnu mycket att genomlida, men vi skall uppn� v�rt m�l och bli caesarer och f�rst d� kan vi b�rja t�nka p� allm�nsklig lycka. Men Du hade redan d� kunnat gripa Caesars sv�rd. Varf�r avb�jde Du detta sista erbjudande?"

Korteligen kanh�nda man kan s�ga att Storinkvisitorn nog menar att den Katolska kyrkan har p� sitt s�tt tackat ja till alla frestarens erbjudanden f�r att erbjuda sinnesro f�r alla de som kan skilja p� gott och ont men inte orkar med det fria valets ohyggliga b�rda. Det �r allts� kyrkan som svarar f�r undret, mysteriet och auktoriteten, och det �r allts� den som ger m�nniskorna frid genom att f� dem att tro p� honom s� som de l�r ut, vilket allts� inte �r ett fritt val med kunskap om gott och ont och med Jesus som enda f�rebild.

Det g�r nog inte att s� kort som ovan ge en f�rest�llning om Dostojevskis bok och den monolog som f�rs i ber�ttelsen ovan, och det t�r ocks� hj�lpa om du har l�st Georg Henrik von Wrights t�nkbara bok vid namn "F�rst� din samtid". Och det �r som bekant bara att �ppna en dagstidning, vilken som helst, s� kommer du att l�sa om folk som inte kan skilja p� gott och ont, som inte orkar b�ra det fria valets b�rda och som s�tter sin egen lycka framf�r hela m�nsklighetens.

Vad �r kultur
Det �r s�nt h�r som har f�rsvunnit fr�n v�r kultur. Det �r tr�kigt. Men den finns kvar bara du kikar efter, t ex p� dopfunten i Stenkyrka. Jag ser underbara ting.