Kalk och kalksten på Gotland

Envar som lever p� Gotland �r medveten om kalkens betydelse, och reser man runt p� Gotland s� ser man �verallt sp�r efter kalkbrytning. Men det �r inte bara stora fabriker, som p� bilden ovan som visar Cementa i Slite, Europas milj�v�nligaste cementfabrik, utan det finns otaliga sm� kalkbrott ute i skogarna d�r folk har brutit och bankat i �rhundraden, �nda fr�n 1000-talet minst, se Hamra kastal.



Alldeles l�ngs v�gen n�stan mitt i samh�llet Slite, som ligger i Othem socken, finns ett av de st�rre kalkbrotten p� Gotland, v�gbeskrivning, d�r man kan f� ett litet hum om hur stor tillverkningen kan t�nkas vara (det finns flera st�rre brott).



N�r i tiden gutarna b�rja br�nna kalk till bruk vet man inte s�kert men oftast antas 1000-talet, vikingatiden, allra helst som vi inte kan p�st� att det finns n�gon �ldre byggnad bevarad som �r uppf�rd med kalkbruk; det var romarna som hade uppfunnit betongen redan f�re Kristi f�delse, en av deras riktigt stora grejer. D�remot vet vi ingenting om n�r gutarna f�rst b�rjade s�lja kalk som den var, dvs obr�nd. Vi vet att gutarna exporterade obr�nd kalk, sten och block, i alla fall lite l�ngre fram i historien, men s�rskilt mycket �ldre �n vikingatiden var kanh�nda inte heller denna handelsvara.



Ovan visas en kalkugn som Buttle Kalk AB br�nde kalk i 2002. Det finns en kalkugn fr�n 1200-talet i Norrlanda, som vi informerar om, men f�r �vrigt ligger det sm� kalkbrott �verallt p� Gotland d�r det finns kalk f�r �ndam�let - kalkhalten kan vara upp till 97% - men de utg�r inte endast sp�r efter kalkbr�nning utan oftare om stenbrytning f�r kalkblock, se t ex sidan om Gode Gardesten d�r det �r fr�ga om b�de stenbrytning och kalkbr�nning.

Albert Esker�d antar i boken "Gotl�ndska str�nder", Rydahls Boktryckeri AB, Stockholm 1962, sid 38, att sj�lva tillverkningstekniken p� vikingatiden var densamma som till�mpades l�ngt fram p� 1800-talet av Gotlands b�nder, och som du kan se p� bilden ovan.

Vikingatida kalkugn

I ett sk�nt �nge finns en boplats fr�n �ldre j�rn�ldern med k�mpgravar, stainvastar (g�rdesg�rdar av sten), en stensatt brya och lite annat s�nt.



Bland buskarna p� bilden fann man emellertid en nedgr�vd kalkugn, som �r en lite annan tillverkningsteknik. Det �r den enda i Sverige men vanligare p� kontinenten. Dess inre diameter �r ca en meter, den yttre tv�, och den "14C-daterades till AD 728-953 med 95,4 % sannolikhet" (citatet kommer fr�n den arkeologiska utgr�vningen).


Foto: Copyright � Dan Carlsson, som daterar ugnen till ca �r 800.

Gutarna br�nde allts� bevisligen kalk redan p� vikingatiden, till och med f�re, men det �r oklart till vad de hade den br�nda kalken. N�gra murar, byggnader eller annat fr�n den tiden finns inte.

- Guteinfo tackar Dan Carlsson, som driver f�retaget Arendus f�r att vi fick publicera hans bild: Tackar! Han planerar en artikel om detta. H�ll �gonen �ppna!

Inventering l�ngre fram i tiden

Henrik Munthe inventerade kalkugnsbest�ndet 1929-1934 och fann 524 kalkugnsruiner fr�n medeltid och fram�t, se Munthe 1945, "Ur den gotl�ndska kalkindustrins historia. Med hammare och fackla". Alla Munthes redovisade kalkugnar har dock inte �terfunnits, d�remot har det tillkommit ett 40-tal andra, se Fornv�nnen.



Det som h�nder i en kalkugn, eller i den mindre kalkmilan, �r att kalkstenen upphettas f�r att driva ut kolsyra. Resultat av detta blir "br�nd kalk" eller kalciumoxid. Denna produkt �r riskfylld att transportera p� havet. Kalken m�ste "sl�ckas" f�rst ty kommer osl�ckt kalk, som kallades packsten och l�ngre fram i tiden transporterades i tunnor, i kontakt med vatten s� blir den �ver 100 grader varm och s�tter strax eld p� skeppet.

P� sidan om Raukar vid Kyllaj finns bild p� en lada som anv�ndes f�r att sl�cka kalk; jag antar rent av att platsen har sitt namn efter detta.

Forts�ttning f�ljer...