I centralplaneringens anda

Nere i Ljugarns hamn p� �stra Gotland �r det lugnt. En och annan fiskeb�t, mest fritidsb�tar, vaggar i knusende ro. N�gra kilometer ut flyter holmarna som vykort och vid horisonten ser man ibland st�rre skepp dra f�rbi.

N�r jag v�xte upp p� 60-talet �t vi mycket fisk. Fiskegubbar kom f�rbi med dagens f�ngst, och mor k�pte: torsk, torsk, torsk, flundror och den eviga str�mmingen. Om fiskargubben r�kat f� upp n�gra "Buttar" s� sl�ngdes n�gon med till katten (i dag �r buttar fina fisken och serveras med skirat sm�r p� restaurang). Vi �t b�ckling, r�kta flundror och ugnsstekt torsk i l�nga banor. Det var billig och nyttig mat.

De som vill vara yrkesverksamma inom fiskerin�ringen i dag har ett helvete. N�ringen har n�mligen utvecklats fr�n sm�skalighet till industriell, antagligen d�rf�r att vi enligt planerna skulle f� tillg�ng till mycket och billig fisk. Gigantiska investeringsplaner fr�n EU i samr�d med nationella politiker har medf�rt att j�ttetr�lare dammsuger haven, s� att dessa f�retagsamma fiskare kan betala de extremt l�ga r�ntorna p� sina d�rigenom subventionerade och j�ttelika investeringar.

Fisk �ter folk sorgligt nog inte s�rskilt ofta nuf�rtin och den har aldrig n�gonsin har varit dyrare.

- Smart Jens!