02) Tjelvar upptäckte Gotland

Ur Gutasagan

Gutland hitti fyrsti ma�r �an sum �ieluar hit. �a war gutland so eluist at �et daghum sanc Oc natum war uppj. En �ann ma�r quam fyrsti eldi a land Oc si�an sanc �et aldri.

�vers�ttning

Gutland hittade f�rst den man som hette Tjelvar. D� var Gutland s� bundet av m�rka makter att det om dagen sj�nk och om natten var uppe. Med denne man kom f�rsta elden till landet och sedan sj�nk det aldrig.

Kommentar

Man kan emellertid gott fr�ga sig om ordet "eluist" betyder bundet av m�rka makter - texten �r f�rmodligen �versatt av n�gon med svenskt pedagogiskt sinnelag och ett annat modersm�l �n gutniska.

Gotland ovanf�r och under ytan

Ibland kan man se att det h�r med att Gotland sj�nk p� dagen och var ovanf�r ytan p� natten diskuteras. Men ett s�dant antagande �r inte s�rskilt sv�rt att komma fram till p� Gotland. Alla gutar har sett raukar vid stranden och raukar ute i skogen, som t ex vid Tors borg och Bogeklinten. Och knallar man ut p� de h�gsta omr�dena p� Gotland s� �r det inte sv�rt att hitta fossil, se Fossil i h�lleberget. Har man �gon �r det allts� sv�rt att komma ifr�n att Gotland m�ste ha legat under havsytan.

B�rjan av allting

Och kanske kan det f�rv�na en och annan att Gotlands historia inte b�rjar i anonymitet med danska skinnkl�dda vildar som i skolb�ckerna, d�r ju den p�hittade svenska historien skall st�mplas in i skallen p� luftkonditionerade ungar. Slottspr�sten p� Visborg, Petrejus, utvecklade det d�r redan p� 1500-talet i sin historia (500 �r f�re dagens skolb�cker) och s�ger att Tjelvar med son och folk kom fr�n Cimbrishamn och tog sm�ningom s�te i V�nge, d�r V�ngestenen l�g som ett hyende f�r dem.


Detalj fr�n bildsten, daterad 400-600 e.Kr. utst�lld p� Gotlands Museum.

Po�ngen �r inte alls att Tjelvar fanns p� riktigt, utan att vi gutar kommer fr�n danskar som omsider slog sig ner i Sk�ne och i tidernas fullbordan seglade ekstock till Gotland - gutar �r helt enkelt isolerade svenskar eller danskar och har d�rf�r en konstig dialekt.

Utifr�n detta f�rsta stycke av Gutasagan brukar mystiker dra till med att Tjelvar var trollkunnig samt att eld fordom h�lls heligt, n�got som dock �r lika s�kert som nattgammal is, och ibland skapas f�rbluffande okonkreta bild- eller sk�despel som framst�ller detta med sl�jor, mystifik musik och dimh�ljda vatten.

N�ja. P� sin Gotl�ndska resa anno 1741 fick Linn� p� v�g mellan Boge och Gothem sig till livs f�ljande ber�ttelse, som st�r att l�sa i Linn�s Gotl�ndska resa:

"Tj�llvars holme och Tj�llvars vik l�g j�mte v�r v�g; denna holme var en stor, n�got upph�jd, f�stad vid landet, dock kunde man se att han fordom varit en �. Denna Tj�llvars holme skall hava sitt namn av en Thielward, som f�re Christi f�delse h�r landstigit och Gotland sig bem�ktigat, om eljest de minnesgoda Historici tala sant."

Och �nnu finns Tj�ldersvik kvar i Boge socken p� �stra Gotland, Tj�ldersholm ocks�, och det finns vidare en skeppss�ttning som kallas Tjelvars grav, men den �r nog v�l ung f�r att hysa benen efter Tjelvar; det skall n�mnas att en uppt�cksresande svensk, Hilfeling, p� 1700-talet n�mner att det finns en borg n�gonstans p� backarna d�rute, men den har jag inte hunnit leta efter �nnu, s�vitt det nu inte �r Killinga som avses.

Det finns f�rresten flera s�dana d�r platser med namn fr�n Gutasagan, t ex Graips r�r och hus i Garde socken. Och det kan gott n�mnas att Gotland hyser de pr�ktigaste sten�ldersgravar man k�nner till i norra Europa. En av de �ldsta gravl�ggningar i Sverige finns f�rresten p� Stora Karls�, se Stora f�rvar - kannibalerna.



Det s�gs emellan�t att inledningen av Gutasagan �r ett gutniskt landnam, dvs n�gon slags gutnisk motsvarighet till Islands befolkande. Men det f�rleder ju tanken en smula, ty det hade bott folk p� Gotland i n�stan 8.000 �r innan nordborna b�rjade ta land p� Island varf�r bilden f�rvirrar, allra helst som v�r historia �r mer �n tillr�ckligt fylld av citat fr�n isl�ndska sagor i alla fall.

�verkurs, och st�d f�r trolleri

M�nga tycks mena att Tjelvar var n�gon slags magiker som med eldens hj�lp betvingade trolleriet som gjorde att Gotland sj�nk om dagarna. Lite st�d f�r detta p�st�ende kan man h�mta fr�n en arabisk diplomat, Al-Ghazal, som anno 845 var p� diplomatiskt uppdrag till konungen �ver madj�s (det arabiska namnet p� v�stliga vikingar) - se s 31, Mats Olssons uppsats, Vikingatida tr�ldom, Om slaveriets plats i Skandinaviens ekonomiska historia, 1999 (pdf:en direkt):

"Folket var en g�ng alla madj�s men de har nu kristnats och �vergivit eldsdyrkan och den religion de tidigare f�ljde med undantag f�r folket p� n�gra isolerade �ar i havet..."

Tjelvar landsteg vid pass 7.500 �r f�re Kristi f�delse enligt arkelogerna, och enligt folk fr�n Gothem omkring 800 �r f�re Al-Ghazals livstid. Al-Ghazal s�ger sig f�rresten vara p� konungens stora, t�tbefolkade � i oceanen, vilket ovann�mnde uppsatsf�rfattare Mats Olsson tror vara Danmark, men det kan m�h�nda ifr�gas�ttas emedan Danmark v�l inte ligger ute i oceanen.